Om pojkvänner och killkompisar
En liten (förhoppningsvis bagatellartad) depression på gång. Det märker jag på att jag blir grubblig, får en klump i halsen, svårt att andas och omotiverat sänkta ögonbryn. Japp, det är nojan för att börja jobba igen som har infunnit sig.
Ja blä för att jobba igen. Jag är så trött att jag fick näsblod i natt.
Ja det är trist det där att det skall vara så svårt att ha kompisar av motsatta könet. Jag skulle finna det intressant men oftast så missuppfattas det av en ev. partner som ett försök att "limma" och det är inte alls syftet. Jag är gift och har barn och skulle inte "strula runt" men kanske är jag för traditionell, det verkar vara rätt ombytliga förhållanden nuförtiden. Jag får väl nöja mej med att läsa lite tjejbloggar... ;-)
Fridens.
Jag tycker att det borde vara lättare att undvika missförstånd när man har ett förhållande och verkligen klargör på en gång att man inte är ute efter något annat än vänskap, men det är sannerligen inte lätt. En annan vänskap jag skulle vilja ha är bögkompisar, det skulle vara intressant.
