Nervös i onödan
Nu börjar jag bli nervös igen. Det är så jobbigt att plötsligt fundera över hur jag går och känna det som att alla stirrar på mig. Jag vet ju att det inte är så, men kan bli stressad på jobbet bara av att gå i en korridor. Kanske var det begravningen som störde mig den här gången. Det blir alltid svårt när jag ska träffa en massa människor och "sköta mig" och vara som alla andra. Hoppas det går över så jag inte måste ta lugnande mediciner. Avslappningsövningar brukar inte funka. Till exempel ska det vara bra att ta några djupa andetag, hålla kvar luften och andas ut sakta. Det är ju det jag inte kan! Om jag är orolig så går luften inte ner i lungorna utan stannar nånstans i halsen. Nu ska jag ta det väldigt lugnt och försöka att inte grubbla så mycket över hur jag beter mig utan bara göra.
Kommentarer
Postat av: Maria
Jag ordinerar lite extra choklad - det funkar ju också som lyckopiller! Men det måste vara god choklad så strunta i den där mörka, beska överrreklamerade varianten. ;-) Kram på dig!
Postat av: Ylva
Tack! Mer choklad får det bli! Nu när jag börjat träna igen måste jag få lite belöning och balans... Kram tillbaka!
Postat av: Helena
Kan bli lite svårt på jobbet kanske, men jag rekommenderar att alltid hålla nån i handen när du går! Det funkar för mig i alla fall! (Om jag går själv, speciellt över torg och andra öppna platser, blir jag så paranoid att fötterna bara far åt alla håll och jag nästan snubblar...) Hålla i en chokladkaka kanske funkar som alternativ när sambon inte är med?
Trackback
