yfronten

Busschauffören som tänkte att va fan är en rolig berättelse i boken Sagor för barn över arton år av Tage Danielsson. Det var också han som körde mig från Jönköping till Ljungby igår. Vi var sena från Göteborg och jag hade bara en kvart mellan bussarna i Jönköping. Satt och sov på bussen och när vi kom fram hade jag minus tio minuter på mig att byta buss. Jag försökte vara lugn och cool och inte tjata på chauffören att vi var sena för det visste han såklart redan. De brukar vara så duktiga på Swebus och fixa med anslutningar men nu var jag bortglömd och åkte med en buss där resten skulle till Linköping. De fick ringa till bussen och säga åt dem att vända och plocka upp mig. De hade vänt på motorvägen och jag var nog måttligt populär bland resenärerna men som tur var så var vi bara tio minuter sena när jag hoppade av.

Fantastiskt kul helg har jag haft förutom detta lilla missöde. Har pratat så mycket så jag fått ont i halsen. I lördags var jag och hälsade på en kompis familj med en sexmånadsbebis. På kvällen var jag ute med killen jag bodde hos. Jag hade tänkt att inte gå på Dubliner eftersom jag alltid gör det när jag är i Göteborg men det blev såklart det ändå. Där är det ju alltid kul och levande musik så det är ett säkert kort. Fast bandet som spelade var dåliga och spelade inte särskilt mycket irländskt. Vi pratade med ett par killar varav den ene visade sig kunna en massa språk. Jag hörde att min kompis pratade holländska och då började jag prata isländska. Då kunde den här killen det, efter att ha varit på Island i elva dagar 1994, knäckande.

Igår var jag ganska seg men det var kul att träffa en kompis och gå och kolla affärer i Nordstan. Jag kände mig lite mystisk när jag stod inne på Kappahl och pratade i mobil och sa "har du slaktat?". Förut tyckte jag det var irriterande med folk som pratade i mobil hela tiden men nu är jag ganska tolerant. På bussen var det riktigt underhållande med en kille bakom mig som berättade på telefon om sin roliga helg i Oslo; "Jag fick för mig att kaffe hette svarteblask på norska. Jag gick in på ett fik och bad om en svarteblask och de svarade "du, det heter faktiskt kaffe!".