yfronten

Idag var jag i kyrkan med studenterna på avslutning. Det är kul att vi har så många duktiga esteter som sjunger vackert för oss. Matilda med vad jag tror jag tycker är skolans bästa röst gick ut ettan så henne har vi kvar ett par år till. Hon var solist på Uno Svenningssons Vågorna. En tjej som jag inte vet vem det är sjöng Natasha Bedingfields Unwritten helt fantastiskt och en kille, som jag inte heller vet namnet på, har haft som projektarbete att komponera egen musik. Skolprästen och rektorn talade stämningsfullt och så fick vi sjunga Den blomstertid nu kommer och En vänlig grönskas rika dräkt och tjejen som satt bredvid mig kunde sjunga och jag tyckte det lät riktigt fint när jag sjöng också.

Efter kyrkan gick jag och klippte mig. Det hade ju varit fint att få det gjort före studenten, men jag har inte kommit mig för. Jag har haft min nya blåvitrandiga klänning både igår och idag och varit uppklädd till studenten, det får räcka så. Min frisör kom med ett så märkligt förslag så jag visste inte vad jag skulle säga. Han erbjöd mig att åka med honom till Ryssby på välgörenhetskonsert. Han är med i Rotary som arrangerar och delar ut reklam, men jag visste inte att han raggade publik så desperat så han själv vill köra ut folk till byarna där dessa konserter ofta är förlagda. Kanske åker jag med, ska faktiskt fundera på det. Vill bara förtydliga här att min frisör är över femtio år och gift och har sambon som kund också. Inget flörtande utan ren välgörenhet alltså.

Jag hade lite tid mellan kyrkan och klippningen och ringde en kompis medan jag väntade. Jag märkte plötsligt att jag satt på en bänk utanför fiket Roddys och talade om för kompisen att det var ju inte där jag tänkt klippa mig och att jag var på fel gata. Det finns några vägar som jag alltid blandar ihop: det är Kungsgatan och Föreningsgatan inne i centrum och så är det Liatorpsvägen och Vislandavägen, alltså två av stans utfarter som ligger parallellt, och jag vet inte hur många gånger jag gått/cyklat/kört fel...