yfronten

Igår blev jag så glad så jag blev alldeles varm inifrån. Det har hänt några gånger i mitt liv; när jag fick körkort, när jag kom in i Borås, när jag kom ut ur Borås, när jag träffade sambon och vågade tro på att det var på riktigt, några andra killar som betytt mycket och så nu. Tillsvidarejobb! Min anställning nummer 26 inom Ljungby kommun. Inte många kommer att märka skillnad eftersom jag redan fått en fyraårsanställning, men för mig betyder det enormt mycket att få ett papper som ingen kan ändra på och som inte är någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Efter sex år, sju sorger och åtta bedrövelser (depressioner och sammanbrott) är jag så lycklig så jag blir knäpp och det helt utan mediciner. Är det sådant här man ska hålla privat? Varför det? Alla ska få veta!

Igår hade jag tänkt gå på estetkonsert men det gick ju inte när jag var så exalterad. I stället låg jag på vår brygga och tokmessade och simmade lite i dammen. Sambon brukar mest gå runt och pyssla men han gjorde mig sällskap, efter att han fixat hjulen på båttrailern. På vägen hem ryckte vi in och vattnade grannarnas hästar eftersom de vält ut sitt badkar. Det blev alltså ganska sent innan vi kom hem men vi firade med pizza och så blir det mera ätfirande hela helgen misstänker jag. Mina föräldrar kommer hit ikväll och vi ska bo i stugan allihop.