Hos optikern

Idag var jag på synkontroll. Det var en optiker som jag träffat på fest hos en kompis i somras. Hon är nyinflyttad  i stan och tyckte det var kul att träffa någon hon känner igen. "Ja, visst. Tur att det inte var hos gynekologen", sa jag.  Plötsligt kom jag att tänka på när jag träffade min gynekolog på Netto och inte visste varför jag kände igen henne utan bara hejade sådär osäkert som man gör när man inte vet om man ska hälsa eller inte. Vilket jobbigt arbete det ska vara på det sättet, att pejla av patienterna och låtsas som inget ifall de inte vill se en. Lite så gör jag i och för sig också. Vissa elever hejar jag på, vissa nickar jag bara åt och så får de hälsa om de känner för det. Ibland verkar det nog inte så coolt att säga hej till sin bibliotekarie, tror jag, men konstigt nog är det mest jag som inte vill heja när jag möter dem ute på lördagnätterna. Det spelar ingen roll hur nykter jag är så säger de ändå att jag var sketafull när jag träffar dem på skolan sedan. Så är det att jobba på en skola.

 http://nette.blogspace.se

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0