yfronten

Äntligen finns det el i rummet där datorn står igen! De senaste veckorna har jag haft det hemskt jobbigt och det är inte riktigt över än, men nästa vecka kommer förhoppningsvis köksgrejorna från IKEA så det kan bli lite ordning här igen. Många undrar varför vi inte bor i stugan. Jag stod ut med det i knappt två veckor. Eftersom det är förenat med livsfara varje gång jag kör bil orkade jag inte bo två mil från stan längre än så. Nu i älgjakten känns det ännu otryggare att köra lilla Renaulten. Vanliga människor säger att det känns tryggare när de kör själva än att åka med någon annan, för då har de själva kontroll. Så känner nästan aldrig jag... Det är nästan sjukt vad ovilliga förare vi är i min släkt, på mammas sida. Mamma är stolt över att hon kört prickfritt i över 40 år, men det beror rätt mycket på att hon kör sakta och nästan aldrig. Mormor slutade köra efter att hon krockat och haft minsta dottern med i bilen. Gammelmormor tror jag inte körde alls. Jag tror att det var mormors morfar som var livrädd för bilar och bad till gud varje gång han skulle sätta sig i en bil. Det var så länge sedan så det kan knappt ha funnits så många bilar på den tiden. Tur att jag har en sambo som är duktig förare. Det känns ironiskt att vi har två bilar när jag är så rädd för att köra. Måste ändå säga att jag haft nytta av körkortet som kostade över 20 000 kronor, tog drygt femtio lektioner och tre uppkörningar att få. Jag fick det i 18-årspresent, snälla föräldrar lovade betala (inom rimliga gränser) och när jag hade tagit gräsligt många lektioner peppade de mig att fortsätta för annars skulle det ju vara en förmögenhet för ingenting. Den senaste tiden har jag pratat en del med fordonslärarna av lite olika anledningar. Jag har frågat dem om vad vi kan köpa in för bilrelaterade böcker. En av dem vecklade in sig i en förklaring om insprutningsmotorer högt över mitt huvud. Det är ungefär lika begripligt för mig som nu när sambon försöker förklara elen hemma. Jag fattar inte varför han över huvud taget frågar mig om råd om hur han ska dra kablar... Igår hade vi elektrikerkompisen här och han frågade mig hur det är att bo mitt i en byggarbetsplats. "Det går inte alls! Jag kan inte läsa!" De hade kopplat ur all el och det gick ju inte att göra något över huvud taget. Tills jag kom på att jag kunde lägga mig under en filt och lyssna på CD-freestyle.