Terapiblogg
Nu är det här rätt mycket terapiblogg. Jag mår bättre om jag får berätta om mitt kaos. För tio år sen var jag kär i en kille som jag skrev dikter till och några rader var ungefär såhär:
Alla små saker som du sagt och som du gjort
Om man tänker i det lilla blir allting väldigt stort
Vad djup och klok jag var. Det där stämmer fortfarande för mig, som förstorar upp allting. Jag pratade med en moster om att vara känslosam en gång. Hon har också alltid haft hiskliga toppar och dalar, men ändå vill hon inte vara utan sina känslor. Jag vet inte jag, jag skulle hellre ha min brors oerhörda lugn, eller lite av gymnasisternas kortsiktiga planering. Igår förundrades jag över eleverna på biblioteket. De kom in till mig och ville ha overheadpapper och jag hänvisade till vaktmästaren. -Men vi ska ha föredrag om tjugo minuter!
Alla små saker som du sagt och som du gjort
Om man tänker i det lilla blir allting väldigt stort
Vad djup och klok jag var. Det där stämmer fortfarande för mig, som förstorar upp allting. Jag pratade med en moster om att vara känslosam en gång. Hon har också alltid haft hiskliga toppar och dalar, men ändå vill hon inte vara utan sina känslor. Jag vet inte jag, jag skulle hellre ha min brors oerhörda lugn, eller lite av gymnasisternas kortsiktiga planering. Igår förundrades jag över eleverna på biblioteket. De kom in till mig och ville ha overheadpapper och jag hänvisade till vaktmästaren. -Men vi ska ha föredrag om tjugo minuter!
Kommentarer
Postat av: Helena
Så länge du förstorar upp *bra* saker också, och inte bara de dåliga, så kan det inte gå helt fel. Men i bland kan det säkert vara bra att ha nån slags skygglappar framför ögonen, som gör att man bara kan planera ca 20 minuter in i framtiden max.
Trackback
