yfronten

Den här gången jag kom hem från en resa hade vi inte längre ett stort hål i väggen mellan toan och hallen. Där sitter det numera tre kuber snyggt blått glas. Nu är i stället halva taket uppbrutet, men det tänker man nästan inte på ifall man inte står inne i duschen och tittar upp. Jag får väl vara glad så länge sambon inte tycker att det är nödvändigt att madrassera alla rum med tanke på min klumpiga framfart... Hoppas att jag får lite bättre kontroll över mina kroppsdelar snart.

Det här blev lite jobbigt, sån tur att jag har blivit grundglad så jag inte känner mig helt misslyckad. Igår hade jag en klumpdag. Var ute och gick med en kompis i Stockholm innan jag åkte hem. Vi gick till Vinterviken och det var jättehärligt att kunna sitta på en brygga i solen förutom att det kom några killar och störde friden med glada tillrop och några öl, halvtolv på söndagförmiddagen. De värmde väl upp inför OS-hockeyfinalen kan man tänka. Under promenaden ramlade jag omkull på en stig som väl egentligen inte ens var speciellt hal men jag har absolut inga mönster alls på stövlarna.

Det gick bra att åka tåg tills jag skulle gå av och slog en tjej i huvudet. Hon skulla inte ha lutat sig framåt när jag gick förbi och var bred med min ryggsäck. När jag skulle kliva ur bilen och ta ur väskan slog jag huvudet hårt i dörren. Sen slog jag i tån i duschen.

Sambon fixade lövbiff och pommes och det var säkert gott, men min mage blev chockad över att plötsligt få riktig mat. Jag hade bara fikat med en kompis sju timmar tidigare. Jag vet inte riktigt om det var därför men hur som helst vaknade jag halv tre på natten och hade så ont i magen så jag var tvungen att spy. Det är jobbigt när man måste sitta på toa samtidigt och inte har hunnit hämta en spyhink och måste spy över hela golvet. Gläääh! Idag mår jag hyfsat och har varit på jobbdet men jag har inte vågat äta så mycket.

Vecka 9

* Läser: Har läst ut Bananflugornas herre av Fredrik Eklund. Jaha, jaha, det var ju också en bok. Den är nog väldigt själbiografisk och handlar om hur en ung förvirrad man lyckades ta sig till Los Angeles och spela in bögporr med den störste aktören inom området. Boken har blivit omskriven mycket på grund av författarens släktskap med broder Sigge, även han författare, och pappa Klas, chefsekonom på SE- banken. Mest är det en insyn i en killes försök att hitta sig själv och är man ute efter saftiga bögporrscenarion blir man besviken. Men en fascinerande värld är det.

* Lyssnar på: Super extra gravity med The Cardigans. CD från 2005. Jag var inte så förtjust i Cardigans från början och förstod inte storheten med dem. Tyckte mest att Nina hade en rätt trist röst. Jag ändrade mig med låten Lovefool som spelades sönder över halva världen 1996. Den nya skivan är väldigt bra med många lugna låtar som passar sångerskans röst. Första spåret Losing a friend är sorgligt och singeln I need some fine wine and you, you need to be nicer är härligt elak; Baby, you´re foul in clear conditions but you´re handsome in the fog.

* Veckans citat: "Jag är inte gullig!"
En söt och snäll väninna har problem med att hon inte tycker om när killar vill gosa, gulla och ha bekräftelse hela tiden. Hon har inte tid och ork med det.

* Veckans händelse: Riksteatern ger pjäsen Älgaslag på Godsmagasinet i Ljungby på lördag klockan 18. Det kostar 100 kr och 50 för ungdomar. Se mer på www.ljungby.se och evenemang.

När jag bestämde attt jag skulle till Stockholm från onsdag till söndag trodde jag att min brors familj skulle vara hemma då. Lärarbrorsan har sportlov nästa vecka och då ska de vara i sin stuga nära Hedemora och barnens mor- och farföräldrar. Jag kom till Stockholm sent i onsdags och svägerskan och småkillarna åkte på fredagen och min bror nu på lördagen. Jag skulle kunna bo kvar här men det känns lite trist att vara ensam när jag är i Stockholm så jag flyttar hem till en kompis ikväll. Bra att känna många som man kan hälsa på. Roligast såklart om de är hemma (irriterande att jag bara hann luncha med en kompis innan hon åkte till Malmö) men jag tror jag ska ta med mig sambon och utnyttja brorsans lägenhet mera i sommar. Nu ska jag gå en sväng på Hornsgatan och se om jag ser några kändisar! Eller i alla fall gå till närmaste affär och handla godis till melodifestivalen ikväll.

Kolla fru Hallonbåts blogg www.theraspberryboat.blogspot.com och bilden på bibliotekarien från i onsdags den 22 februari. Heja Hallonbåt! Är du också bibliotekarie?

Titta, vad trevligt! Niclas från ljungbygruppen Rockom har varit här och kommenterat mitt inlägg om dem från den 27 januari. Kolla deras hemsida; www.rockom.se. Hoppas att resan och spelningen på finlandsfärjan var bra.

Dags att resa iväg igen, denna gång till Stockholm. Eftersom jag har hamnat i ett tillstånd där jag tycker om alla människor vill jag hinna träffa så många som möjligt av dem jag verkligen tycker om och ska träffa kompisar från Uppsala också. Det är inte så ofta nån kommer till Småland så jag brukar verkligen vara effektiv och träffa alla jag känner när jag är i Stockholm. Blev lite besviken att inga vänner var hemma i julas (tills jag fick tag i en före detta som kunde ta med mig på fest) så nu ska det bli hemskt trevligt att ses.

Det är spännande att se vad som hänt när jag kommer hem igen. När jag var i Göteborg fick jag sms från sambon om att han slagit upp ett hål i  väggen till toan. Nu har vi alltså en öppning ut till hallen. Lite annorlunda inredningsdetalj, men det ska bli fint sen när glasbetongen kommer upp.

En konstnärlig kompis pekade ut ett höghus som påminde henne om drinken Tequila sunrise som är gul och skiftar i rött. Balkongerna på det här huset gick i olika gula nyanser, men jag är inte så hemma på drinkar att jag skulle ha kommit på den kopplingen.

Samma kompis åkte fel en gång med buss eller spårvagn. När hon kom till Hammarkullen tänkte hon först: men är inte det en TV-serie?

Jag har snabbt gått från ledsen utan anledning till glad utan anledning. Eller, jo, jag vet precis vad som har hänt; de antidepressiva tabletterna har luddat in mina oroliga nerver. Nu går jag omkring mest hela dagarna och ler förnöjsamt. Det är mysigt. Synd bara att jag ska behöva bli så trött på mig själv så jag inte vet vart jag ska ta vägen innan jag blir glad igen. Nu finns det inga problem i världen, det är så märkligt. Imorgon åker jag till Stockholm och hälsar på brorsans familj och träffar kompisar och återkommer hem på söndag.

Jag har haft en väldigt bra helg i Göteborg och gjort en massa för mig ovanliga saker. Var med en kompis på konsert med Jocke Thåström. Det ovanliga med det var att det var en sådan lugn konsert. Jag hade öronproppar som såg ut som sega bilar, men tror nästan inte att jag hade behövt det. Jag trodde verkligen att det skulle bli mer röj, men vi stod mest och vaggade, sjöng med och bara njöt av alla sorgliga ballader. Mmm! Efter det gick vi ut och tog en öl, eller cider för min del då, och kände oss mogna när vi faktiskt bara tog en och sen åkte hem. Kompisen bor i Kortedala och det kändes konstigt att åka spårvagnen i riktning Bergsjön, där jag bodde för sju år sen.

På lördagen träffade jag en kompis och hennes kille och gick med dem på Nordstan. Jag tänkte köpa batterier och nåt till kompisen jag sov hos. Köpte batterier och choklad till kompisen och inget annat. Inte en topp, inte ett enda klädesplagg! Blev övertalad att äta indiskt, vilket är dumt eftersom jag inte tycker om indisk mat. Jag blev genast svår. Beställde en lassi, drickyogurt, med banansmak men de hade ingen banan. Då försökte jag med bananmilkshake i stället. Åt meat tikka som skulle vara oxkött, men jag tycker verkligen inte om kryddorna, så jag pillade bort alla grönsaker och exotiska såser och åt bara köttet och riset. Vitlöksnanbröd är gott och efterrättsnanbrödet med mandel, kummin, socker och allt möjligt är också gott. Vi kallade det en indisk semla. Stora språkproblem med kyparen och jag avslutade det hela med att rycka notan ifrån honom när han försökte gå iväg med den. Ojojoj...

På kvällen var jag ute med kompisen jag bodde hos och en kompis till henne. Vi var på Delirium, ett ställe med över 2000 ölsorter. Också bortkastat på mig som inte dricker öl. Blev ändå nöjd när jag fick kokosgenever och cider, men äppelölen vet jag inte om det var nån hit.

Vecka 8

* Läser: Har läst ut Zebraflickan av Sofia Åkerman. Det är en självbiografisk bok av en tjej som varit riktigt psykiskt sjuk och samtidigt haft anorexia. Hon kallar sig själv för en zebraflicka för att hon skurit sig så mycket i armarna. När hon var 16 bestämdes det att hon var för gammal för barnpsyk och att hon skulle flyttas till en vuxenavdelning som hon egentligen var för ung för. Till slut ansågs hon tillräckligt frisk för att skrivas ut och fick gå i skolan igen, två år äldre än sina klasskompisar. Hon hittade glädje och vänner i en teatergrupp. Riktigt gripande bok som är ljusare än Berny Pålssons Vingklippt ängel.

* Lyssnar på: Smithereens med Elin Sigvardsson. CD från 2005. Lars Winnerbäck upptäckte den här tjejen, såg till att hon fick skivkontrakt och hade med henne som förband på en turné. Då upptäckte min sambo henne i sin tur. Det här är hennes andra skiva. Ibland går det lite åt countryhållet, men inte så mycket att det skrämmer mig. Påminner lite om Sofie Zelmani, men inte lika späd röst.

* Veckans citat:
Väninna: Ska vi gå och köpa batterier åt Ylva?
Hennes pojkvän: Nej!...

Han tyckte inte att det behövdes mera liv i mig efter att jag hade varit med dem och ätit på en indisk restaurang och varit helbesvärlig...

* Veckans händelse: Berättarcafé på Sagomuseet i Ljungby på onsdag klockan 19. Min kollega Saga Alexanderson har hand om berättandet denna gång.

Jag håller på att bli glad igen, åh så bra! Det märks bland annat på att jag liksom studsar fram. Jag har nog en egen gångart. När jag gick på folkhögskola för tio år sen hade vi en uppgift då vi skulle beskriva nån i klassen utan att tala om vem det var och en tjej skrev om mig och mina hoppiga steg. Kanske har jag ärvt dem efter mamma som går väldigt snabbt. Hon blev igenkänd av en släkting en gång när hon cyklade genom Köping (långt hemifrån) för att hon hade samma energiska cykelstil som mormor, som faktiskt tävlingscyklade när hon var ung.

Träffade nytrimmade grannen idag. Han hade keps men det skyddade ju inte stackars öronen som jag rakat fram så fint. Det blåste och var läskigt, men han tyckte att jag gjort ett bra jobb. Första gången han rakade skallen var det en fyllegrej, men sen kom han på att han trivdes med det. Han talade också om att han var rödögd för att han var förkyld. Jag såg ingen skillnad, han brukar ha röda ögon för det mesta...

Jag har varit på en toa med belysning som tänds när man går in. Satt stilla där inne så länge så att ljuset släcktes. Då blev jag rädd! Det kändes lite för väl överensstämmande med mitt sinnelag då. Ska man behöva bli så ledsen så att det mörknar runt omkring? Jag vill ju sprida ljus omkring mig! Kram på Alla hjärtans dag!

Idag har jag varit vuxen igen. Har kört stora bilen, matat djuren, bilhandlat och kommit hem med riktig mat. Det blir potatisgratäng och ryggbiff och jag har klätt mig i glitterklänning för att överraska sambon när han kommer hem.

Idag fick jag ett lustigt erbjudande på mobilen. En kille ringde och sa att jag skulle få gratis filmer i tre veckor. Det roligaste var att han skulle till Karl-Henry, vars nummer jag övertog för många år sen, på Hammaren, som är vår stugadress. Kalle på Hammaren låter nästan lika gammaldags fint som Nisse på Hammaren, gubben som bodde där för femton år sen.

Jag borde inte blogga så personligt. Ska försöka att inte göra det i fortsättningen, men det är bra terapi och jag får mycket tröst både av att skriva och av er som läser. Ni skulle se allt jag inte skriver...Jag skriver brev och mail och grejor också men det är inte samma sak.

Idag är en lugn dag. Lite tvätt och städning bara. Inget särskilt att blogga om.

Vecka 7

* Läser: I morgon när kriget kom av John Marsden. Det här är den första boken jag läser av Marsden och den första i en serie med sju böcker. Den verkar lovande så här efter de första femtio sidorna. Boken handlar om sju ungdomar i Australien som har tänkt göra en utflykt i vildmarken några dagar. De trasslar sig ned för klippor till ett ställe som kallas för Helvetet. När de kommer tillbaka hem ska de upptäcka att staden har invaderats av en fiendehär. En spännande ungdomsbok.

* Lyssnar på: Great Lizard Cuckoo med Swedish Whistler. CD från 2001. Ljungbybandet Whistler bytte namn till Swedish Whistler när det blev trassel för att ett annat band hette samma sak. Det tyder på att de försöker slå utomlands. De har varit och spelat i USA och England. I Sverige är det inte många som känner till dem, men de skulle kunna bli stora, tycker jag, för det här är trevlig pop med en kaxig tjejröst.

* Veckans citat: Agnes med nyfödd lillebror: "Hm, jag undrar om lillebror kan prata. Noah, säg sten."
Noah: "*gurgel*"
Agnes: "meh!"

Från favoritbloggen http://www.agge.blogspot.com

* Veckans händelse: Hotell Rwanda visas på Ljungby Bio Kontrast på måndag kl.19. Det ska vara en mycket bra och mycket otäck film.

Jag hade tänkt att mest blogga roliga saker men det är lite svårt ibland. Har ordinerat mig själv att göra saker jag tycker om och igår gick det väldigt bra. Vi tog en promenad till älgparken där vi klappade älgar på nosen och matade dem med sockerbetor. Visst är det knäppt att ha älgar inhägnade men jag tror att de har det bra. En älgko smaskade så det blev älgslem i hela handen på mig! Sen åkte vi på en urgammal träkälke som vi köpt på Annas kuriosa. Det har inte gått att åka på den förut för den har medar som en spark och skär igenom om det inte är is. Nu har de kört med skogsmaskiner så det är stora knaggliga spår. Vi åkte ned för backen till grannarna och det gick så fort att vi trillade av ett par gånger. Otroligt kul! På kvällen var vi hemma hos en kompis och käkade innan vi invigde nya Harrys.

Igår var jag och ett gäng svensklärare i Helsingborg och såg Möss och människor på Stadsteaterns lilla scen. Jag har nyss läst boken så att jag skulle kunna jämföra, och de var väldigt lika. Inte så konstigt eftersom den skrevs som ett drama från början. Det var snygg scenografi och publiken satt på sidorna av scenen och mitt emellan kom det ibland upp vatten ur golvet som skulle föreställa en å. Jag blev också imponerad av att de hade med en levande hund och funderar över om man får veta det när man köper biljetter, ifall man är allergisk eller hundrädd. Allra mest undrar jag vad arbetarna sa till varandra när de pratade vad som nog var bosniska. Några i publiken flinade och förstod. Hamnade mitt i en skolklass och blev irriterad när de hade durrande mobiler och prasslande godispåsar och skrattade när hunden blev skjuten och en tjej blev strypt. Idioter! Annars var det en bra teaterupplevelse.

Häromdagen mötte jag min gamla favoritkollega som pensionerades för några år sen. Hon brukar kalla sig för biblioteksråtta och jag säger att jag är biblioteksråtta på Sunnerbo nu. Hon sa att vi är Råttakåren i Ljungby.

Jag har aldrig varit särskilt filmintresserad. I Hedemora där jag växte upp fanns det faktiskt länge två biografer, men det var ändå en stor händelse för mig att gå dit. Har fortfarande inte riktigt kommit över att jag inte vågade försöka komma in med pappa på E.T. som jag var för liten för. Hörde senare att klasskompisar kommit in. Vi vände i dörren, åh, så fånigt! Jag var säkert 25 när jag äntligen såg filmen.

Nu har jag plötsligt blivit en biogåare, på god väg att bli halvt ofrivilligt invald i Ljungby Bio Kontrasts styrelse. Har försökt förklara att jag inte kan nåt om film men det behöver man tydligen inte. Ordföranden som jag känner tycker att jag ska vara med och när jag försökte förklara att jag inte pratar så sa han att det gör jag ju hela tiden. Jag kan vara med om jag slipper några uppgifter. Jag kan lyssna och dricka te.

Den mystiske mannen jag träffade i lördags frågade om boktips och sen filmtips. Jag som inte kan förklara vad en film handlar om ens direkt efteråt. När jag sett Psalmer i köket i måndags kom jag hem till sambon och sa "Du skulle hata den! Det hände ingenting! Den var skitrolig!". Snabb recension.

Jag känner mig som en onödig människa, vet liksom inte vad man ska ha mig till. Har gått från att vara normalt ledsen till att bli sjukt nervös. Började med antidepressiva efter att inte ha hållit uppe i två månader ens. Kanske borde jag ta tabletter hela tiden, men då blir jag så speedad så jag blir rädd för mig själv. Om det nu är kemisk obalans i hjärnan vore det bra om jag kunde få hjälp att hitta medicin som man kan ta utan att få överdos. Alla som säger att det inte är några risker med antidepressiva och att man inte kan ta för mycket; ni har inte träffat mig efter några månaders tablettätande!

Inte för att jag blir till mycket större nytta när jag är medicinproppad men det känns bättre och mycket hänger på hur man själv upplever saker har jag lärt mig. Jag är så hopplöst ointresserad och tror inte att jag kan lära mig nya saker. Som det här med att jag har haft körkort i elva år och fortfarande inte kan köra.
Jag har en fantastisk kille som kan allt nästan och det är min räddning. Svärmor tröstade mig en gång med att jag inte ska jämföra mig med honom och att hon förstod att det är jobbigt att ha honom framför ögonen jämnt. Den här helgen har han tapetserat ett rum nästan ensam, för jag har knappt kunnat göra nåt och inte svärmor heller, men det hade jag ju inte behövt få ångest över för det är så det är hela tiden och jag trodde vi hade vant oss.

I lördags när vi var ute på ett folktomt ställe fick jag oväntade komplimanger. Det kom fram en man som kände igen mig från biblioteket där jag jobbade för två år sen. Han sa att han varit lite förälskad i mig. Det var ju smickrande, fast inte lika mycket när jag kollat upp att han är fjorton år äldre än mig och har en tjej som är 35 år äldre än mig, om han inte bor ihop med sin mamma.

Vecka 6

* Läser: Generation smurf av Emma Hamberg och Johanna Swanberg. Jag blev besviken på Hambergs nya bok Mossvikenfruar - Chansen och tänkte att jag vill ju tycka om den här människan, för jag har gillat saker hon gjort förut. Lite konstiga skäl att läsa en bok kanske, men nu fjärrlånade jag Generation smurf som kom redan för tio år sedan. Det är en kul nostalgitripp för oss i generation X, födda på 70-talet. Fast jag är mer imponerad av Två nötcreme och en moviebox av Hammar och Wikingsson. Här är mer tjejgrejor som Carola, Ingen kan älska som vi och axelvaddar, men jag som inte hängde med har inte så mycket minnen av mode och musik. Jag fattar förresten inte hur gymnasisterna har råd med alla dyra kläder. Frågade en tjej idag om det var en äkta vuittonplånbok hon hade och det var det. Den hade i och för sig bara kostat 300, men det tycker jag är mycket för en plånbok. Så nu läser jag böcker om hur det var att vara tonåring på 80-talet och de delar jag missade...

* Lyssnar på: Son of a plumber med Son of a plumber. CD från 2005. A Per Gessle project, står det på skivan, och det är nog väldigt mycket Gessle. Det är oftast hans röst och den är väl egentligen inte något vidare bra som sångröst betraktad, men jag gillar allt med Gessle nästan. Som han själv sagt någon gång så får folk sommarkänslor av hans röst. Poppig och glad. Det märks att han är inspirerad och uppväxt med 50-talsrock och det är en skön blandning av gammalt och nytt.

* Veckans citat: Peppe Eng är kultfavoriten i Let´s dance på fredagkvällarna. Man kan ringa och rösta på bästa danspar och Peppe uppmanade: "Nu får ni använda era ringmuskler!".

* Veckans händelse: På lördag är det premiär för nya Harrys i Ljungby! Det är fullbokat för matgäster men jag ska försöka ta mig in på puben. Hoppas att det blir bra och att de fortsätter med gratis mat på after worken.

Gaaah, datorn strular och ber om nya drivrutiner, visar en lilagrå skärmsläckare och beter sig allmänt galet. Hoppas den mår bättre imorn, törs inte skriva mer nu.

Det är så kul att komma i kontakt med nya människor via bloggen! Kommentera gärna, så vet jag att ni varit här! En ny person är Fru Hallonbåt på http://theraspberryboat.blogspot.com, en blogg med snygga bilder. Avundsjuk på dem som kan blogga bilder.

Hm, man ska vara försiktig med bilder. Idag berättade svärmor att hon frågat sin danske granne om han ritat nya teckningar av Muhammed. Han tyckte inte att det var nåt roligt. Jag tycker att det är hysteriskt roligt!

Idag har vi tagit med lånegeten på promenad. Hon är hos oss på pipparesa och jag undrar om ägarna glömt bort henne för vi har haft henne sedan nån gång i december, tror jag, och de sa att nån vecka borde räcka (rim, vad kul jag är ikväll då). Hon följde med okopplad och vi hade lite svårt att få henne att gå av vägen när det kom en bil. Den blev tvungen att köra sakta bakom oss säkert hundra meter innan vi lyckades locka bort henne. De såg roade ut i bilen så det var nog en sevärdhet.

Har tapetserat finrummet i stugan. Eller rättare sagt, sambon har tapetserat och jag och svärmor har mest stått och hållit i tapeter och langat. Vi blev nästan klara och det är en svårbestämbar tapet. Jag gillar inte storblommigt men hela tapeten är full av galna blommor. Vi ska vägra fondvägg, för det är så trist att alla ska ha det nu (förlåt, alla som gillar det, det är jag som är emot förändringar också) men den här fondtapeten blir faktiskt hemskt snygg ihop med gula kakelugnen.

Apropå väggar så läste jag en rolig Katten Gustafserie igår. Gustaf lägger sig och tänker "Jag visste väl det! Väggarna och taket ser likadana ut. Man kan lika gärna ligga ned."

Vårt nya nöje är att testa alkomätaren. Eller det roliga är nog att jag tycker att det är så svårt. Sambon försöker förklara för mig hur man gör, att man ska blåsa jämnt och länge och inte hårt och mycket. Han sa att jag såg ut som Putte Wickman med nåt uppstoppat i röven... Har alltså legat och tittat på Let´s Dance, druckit vin, ätit choklad och blåst alkomätare. När jag precis tagit en klunk vin fick jag utslag på 0,99 och lite senare 4,65 så den är nog rätt känslig. Nu är det bloggpaus och så får jag se om jag vinar mer sen. Ska upp hyfsat tidigt imorn för att tapetsera i stugan är det tänkt.

Nu har jag lyckats beställa tågbiljetter, tror jag. Ska bli så spännande att se vad som händer den här gången. Jag brukar alltid trassla med SJ och bojkottar oftast dem men eftersom mamma fått tillbaka pengar i form av värdebevis efter att vi blev superförsenade till Norrköping i mellandagarna tänkte jag att jag skulle använda dem och nästan få åka gratis till Stockholm.

Idag har jag varit på Posten, dem litar jag inte heller på nu längre eftersom de knappt finns. Där köpte jag ett kuvert som kostade nästan lika mycket som det som var i. De säljer inte ofrankerade kuvert längre, dumt! Ja, just ja, jag tycker Posten är dumma för att de idiothöjde porto inom Norden från B-post 5,50 till det-finns-bara-A-post 10 kronor. Och så undrar de varför ingen skriver brev längre!

Igår var vi på bio. Sambon hade fått biocheckar på SF bio i julklapp av företaget förra året och checkarna gick ut idag och då var vi ju tvungna att gå. SF finns inte i Ljungby så vi åkte till Växjö. Speciellt gratis blir ju inte det, att köra tolv mil för att gå på bio, men nu har vi åtminstone sett "Fun with Dick & Jane" som var en smårolig film om man gillar Jim Carrey, och jag slipper gräma mig över att ha missat nåt gratis.

Jag tycker oftast inte om roliga historier, de är liksom inte roliga. Som den här:
En man står under en lyktstolpe och famlar på marken. En annan man frågar:
"Har du tappat nåt?"
"Ja, min cykelnyckel."
"Var tappade du den?"
"Där borta."
"Varför letar du inte där då?"
"Det är ljusare här."

Idag kom jag tillbaka in på ett museum och letade efter min cykelnyckel. Tjejen som jobbade där hjälpte mig att leta. Naturligtvis visste jag inte var jag tappat den för i så fall hade jag ju inte behövt leta, men jag sa att det var ljusare där än utomhus. Haha! Hittade till sist nyckeln i ryggsäcken, i ett stort fack som hade varit jättesvårt att genomsöka utomhus. Alltså, leta alltid där det är ljusare!

Idag har jag låtit bli att få ett utbrott i telefon mot trevlige Per på SJ som inte kunde sälja biljetter till mig när jag inte hade bokningsnumret. Inte hans fel utan mammas, som sitter på värdebevisen jag har tänkt använda. Mycket pedagogiskt förklarade han för mig hur en förstaklassbiljett kunde vara billigare än andraklass samt varför han behövde alla siffror som nånsin kan stå på ett papper. Snart ger jag upp och åker Swebus som vanligt.

Tog bilen till stan för ovanlighetens skull eftersom jag skulle till stugan. Var inne och beställde nya linser och de försöker alltid pracka på en en synundersökning. Jag frågade när de kollade mina ögon senast och det var i augusti men de rekommenderar att man kollar en gång om året. Ja, och det är ett halvår sen, sa jag. "Vill du inte ha nån undersökning då?". NEJ!

Sen var jag och hämtade ut sömntabletter som jag inte vill bli beroende av, men psykiatern säger att det är mycket bättre att ta dem än att inte sova och det tror jag också. Vaknar vid fyra ändå, har svårt att somna om och när jag somnar börjar byggjobbarna att banka på huset bredvid. De borde förbjudas före tio på morgonen!

Var hos frisören som hade tid på en gång, så han fick klippa mig i mina fårkläder. Han trodde jag sa hårkläder så det passade utmärkt. Det tog 45 minuter, jag trodde det skulle gå fortare nu när jag börjar bli lite långhårig.

Efter dessa ärenden återvände jag till ICA-parkeringen där jag ställt bilen. Hm, BSU, vad konstigt, min bil heter ju AXL som Axl Rose... Jaså, det finns flera vita Clio här. Pinsamt att försöka ta sig in i andras bilar. Fast sen kände jag mig lite cool när jag körde till Dio. Inte mitt CD-val, men jag kan inte byta skiva när jag kör.

Ikväll ska vi till Växjö på bio. Sambon hittade ett par presentkort på SF bio som han fått av jobbet -så himla dumt när SF inte finns här- som går ut imorgon.