Lurig i april

Jag tror inte att jag blev lurad på första april men däremot blev jag extremt lurig. Det är lite jobbigt att bli minneslucklig och sen påmind om vad som hänt. Jag tror jag slog personligt rekord i lördags och attackerade killar mellan 17 och 39 år... Ändå gick jag med min sambo hela kvällen. Nu har jag slutat med antidepptabletter för så här glad orkar jag inte vara. Bekvämt att skylla på i och för sig, men medicinen kan inte förklara alla knäppa grejor jag gör. Igår spräckte jag en söm i jeansen på jobbet och när jag berättade det för kollegan sa hon att aldrig får man vara riktigt glad och att det är på tiden att jag lär mig det...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0