Betraktelser i England
Jag har ju inte berättat ordentligt var jag varit, det tänker jag göra nu. Landade på Stansted med kompisen den tionde juli. Vi kom inte iväg därifrån med vår lilla hyrbil förrän vid sju på kvällen, rätt så trötta och sura eftersom planet var försenat utan att vi visste varför. Hade planerat att åka söderut mot kusten men undvika London så det slutade med att vi tillbringade första natten i Cambridge, rakt norrut. Jag vägrar att köra bil utomlands och särskilt på vänster sida så i stället skulle jag vara kartläsare. Det är inte heller min allra som starkaste sida, men jag är mäkta stolt över mig själv att det inte gick sämre än vad det gjorde. Kompisen blev mer sur på den undermåliga skyltningen än på mig, vilket får vara ett gott betyg.
Andra dagen blev det en nostalgitripp till Hastings där båda varit på språkresa. Skruffigare än vad jag mindes det och inte alls lika livligt. Man kom inte ens ut på mitt kära gamla nöjesställe piren. Vi hittade ett mysigt hotell ute på landet nära Battle. Dagen efter åkte vi längs kusten och stannade i Lymington som mest är känt för färjetrafiken till Isle of Wight. Vi åkte aldrig dit utan stannade och bodde i världens sötaste korsvirkeshus från 1200-talet. Frukosten serverades klockan 8.15 för sedan skulle frun i huset köra ungarna till skolan i sin Mini Cooper. Sedan åkte vi genom nationalparken New Forest. Det är ett stort område där de har ungefär 5000 djur lösgående. I den lilla gulliga staden Beaulieu såg vi en åsna som kikade in i en affär. Idén att köpa matsäck och sitta ute och äta var dum. När vi slog oss ned vid en damm kom det en unghäst och nafsade på mitt knä, dreglade ned min klänning och var hemskt närgången. Det stod att man inte skulle mata djuren men jag fick en känsla av att det är precis vad folk gör. Sista hotell/bedandbreakfastnatten bodde vi i Winchester, med gamla fina byggnader från medeltiden. Såg en tjusig katedral men inte riddarnas runda bord som ska finnas där.
Vi lämnade tillbaka hyrbilen på flygplatsen och åkte buss till Southend-on Sea där jag har gratisboende i sambons mormors hus, tyvärr för sista gången eftersom det ska säljas nu. Jag passar på att ta dit mina vänner så de också får bo gratis. Gick upp och vinkade av kompisen som tog bussen till flyget klockan tre på natten. Sedan stannade jag kvar ungefär en vecka till och hjälpte sambon och svärmor att rensa ur huset. En dag kom en gymnasiekompis, som bor i Norwich nu, och hälsade på. Planen var att vi skulle åka tillsammans till London dagen efter, för hon skulle dit med jobbet. Sedan blev det tokvarmt och jag kände mig fattig och kände inte längre någon större lust att åka dit. Väninnan är nog inte lika fascinerad som jag av engelska klädaffärer efter att ha bott i landet i ungefär tio år, men vi gick glatt några vändor på High Street och shoppade. Jag KAN inte låta bli sådana fynd som när en handväska kostar 8 pund och två kostar tio... I England är killarna väldigt flörtiga, det är roligt. De tutade på mig när jag gick till affären och då var jag inte särskilt snygg utan mest svettig och flottig. När jag i princip gick i sömnen efter att ha vinkat av bussen på natten var det några killar som sakta körde förbi och frågade om jag var allright. När jag svarade "yes" och vinkade trött sa de "thank you". Det är ju sött!
Andra dagen blev det en nostalgitripp till Hastings där båda varit på språkresa. Skruffigare än vad jag mindes det och inte alls lika livligt. Man kom inte ens ut på mitt kära gamla nöjesställe piren. Vi hittade ett mysigt hotell ute på landet nära Battle. Dagen efter åkte vi längs kusten och stannade i Lymington som mest är känt för färjetrafiken till Isle of Wight. Vi åkte aldrig dit utan stannade och bodde i världens sötaste korsvirkeshus från 1200-talet. Frukosten serverades klockan 8.15 för sedan skulle frun i huset köra ungarna till skolan i sin Mini Cooper. Sedan åkte vi genom nationalparken New Forest. Det är ett stort område där de har ungefär 5000 djur lösgående. I den lilla gulliga staden Beaulieu såg vi en åsna som kikade in i en affär. Idén att köpa matsäck och sitta ute och äta var dum. När vi slog oss ned vid en damm kom det en unghäst och nafsade på mitt knä, dreglade ned min klänning och var hemskt närgången. Det stod att man inte skulle mata djuren men jag fick en känsla av att det är precis vad folk gör. Sista hotell/bedandbreakfastnatten bodde vi i Winchester, med gamla fina byggnader från medeltiden. Såg en tjusig katedral men inte riddarnas runda bord som ska finnas där.
Vi lämnade tillbaka hyrbilen på flygplatsen och åkte buss till Southend-on Sea där jag har gratisboende i sambons mormors hus, tyvärr för sista gången eftersom det ska säljas nu. Jag passar på att ta dit mina vänner så de också får bo gratis. Gick upp och vinkade av kompisen som tog bussen till flyget klockan tre på natten. Sedan stannade jag kvar ungefär en vecka till och hjälpte sambon och svärmor att rensa ur huset. En dag kom en gymnasiekompis, som bor i Norwich nu, och hälsade på. Planen var att vi skulle åka tillsammans till London dagen efter, för hon skulle dit med jobbet. Sedan blev det tokvarmt och jag kände mig fattig och kände inte längre någon större lust att åka dit. Väninnan är nog inte lika fascinerad som jag av engelska klädaffärer efter att ha bott i landet i ungefär tio år, men vi gick glatt några vändor på High Street och shoppade. Jag KAN inte låta bli sådana fynd som när en handväska kostar 8 pund och två kostar tio... I England är killarna väldigt flörtiga, det är roligt. De tutade på mig när jag gick till affären och då var jag inte särskilt snygg utan mest svettig och flottig. När jag i princip gick i sömnen efter att ha vinkat av bussen på natten var det några killar som sakta körde förbi och frågade om jag var allright. När jag svarade "yes" och vinkade trött sa de "thank you". Det är ju sött!
Kommentarer
Trackback
