Kulturkullan
Vecka 17
* Läser: Och vem bryr sig... av Lynne Truss. Undertitel: Tillvarons olidliga oförskämdhet, 6 goda skäl att stanna hemma och låsa om sig. Jag tyckte om hennes bok Komma rätt, komma fel och komma till punkt som faktiskt är en hel bok om stavningsregler. Det här är inte riktigt lika roligt. Dock ler jag igenkännande över ilskan över telefonmeddelanden som säger med automatröst "tack för att du väntar. " Som att man har något val. Jag tycker att de är oerhört artiga i England men det beror väl på vad man jämför med. Truss stör sig på att ingen tackar när man håller upp en dörr, men det tycker jag är ganska vanligt.
* Lyssnar på: Prayer for the weekend med The Ark. CD från 2007. Snabbt efter melodifestivalen kom den här skivan ut med vinnarlåten The worrying kind. Enligt The Ark själva var den inte skriven för festivalen utan var bara en av låtarna till skivan men framgången i uttagningen kom ju väldigt lägligt för dem. The Ark gör det de är bäst på, svulstig pompös pop, brukar det kallas för. Ibland kommer de undan med lite väl enkla melodier men samtidigt gillar jag när det är sådant som fastnar snabbt.
* Veckans citat: -Det har varit långt borta så länge!
En kompis som blev helt förvånad när jag påminde henne om att vi ska åka till Växjö och se standupföreställningen Big Comedy på onsdag.
* Veckans händelse: Atomic Swing på Garvaren på lördag.
* Läser: Och vem bryr sig... av Lynne Truss. Undertitel: Tillvarons olidliga oförskämdhet, 6 goda skäl att stanna hemma och låsa om sig. Jag tyckte om hennes bok Komma rätt, komma fel och komma till punkt som faktiskt är en hel bok om stavningsregler. Det här är inte riktigt lika roligt. Dock ler jag igenkännande över ilskan över telefonmeddelanden som säger med automatröst "tack för att du väntar. " Som att man har något val. Jag tycker att de är oerhört artiga i England men det beror väl på vad man jämför med. Truss stör sig på att ingen tackar när man håller upp en dörr, men det tycker jag är ganska vanligt.
* Lyssnar på: Prayer for the weekend med The Ark. CD från 2007. Snabbt efter melodifestivalen kom den här skivan ut med vinnarlåten The worrying kind. Enligt The Ark själva var den inte skriven för festivalen utan var bara en av låtarna till skivan men framgången i uttagningen kom ju väldigt lägligt för dem. The Ark gör det de är bäst på, svulstig pompös pop, brukar det kallas för. Ibland kommer de undan med lite väl enkla melodier men samtidigt gillar jag när det är sådant som fastnar snabbt.
* Veckans citat: -Det har varit långt borta så länge!
En kompis som blev helt förvånad när jag påminde henne om att vi ska åka till Växjö och se standupföreställningen Big Comedy på onsdag.
* Veckans händelse: Atomic Swing på Garvaren på lördag.
Kommentarer
Trackback
