yfronten

Igår beslutade jag att det var dags att ta på fotlänken för säsongen. Tyvärr skaver den lite. Tycker ändå inte att just anklarna har fetmat till sig så mycket. Eller har de? Skavet kan också bero på att jag gått barfota i gummistövlar. Det blev ju plötsligt kallt och regn när jag skulle visa med min länk att sommaren kommit.

Jag har upptäckt en brist hos min mamma, som annars brukar vara provocerande klok. Hon kan inte bokstavera. Jag kan inte heller bokstaveringsalfabetet men improviserar lite. Men mamma fattar liksom inte när man stavar saker. När jag skulle förklara vägen till Flattinge (ostkakeriet, mnjamm!) blev det komplicerat. Hur ska en totalt lokaloförmågisk (utan lokalförmåga alltså) person kunna förklara vägen i telefon för en som inte fattar bokstavering? "Ni ska ta en väg mot Flattinge lite efter Värnamo". "Jag hittar inget Svärtinge på kartan." "Nej, Fredrik, Laban, Arne, Ture, Ture, -Inge." Jaså, Svartinge?" "Nej!!! Flattinge!". De hittade dit till slut. Tänk vad ostkaka kan locka.

Jag har ett väldigt konstigt efternamn. Rosen. Bara så. Utan apostrof. Jag VET att det vanliga är Rosén. Men jag fattar inte hur folk liksom kan rätta mig; när jag säger mitt namn så säger de Rosén i alla fall. Skriftligt, och särskilt via datorer kan apostrofer försvinna, men jag uttalar väl inte mitt namn fel heller. Men det var värt att byta bort Svensson trots allt.