Sno nåt då!
Hade veckans telefonsamtal med mamma igår. Hon blev upprörd över mitt försök att tanka en redan fulltankad bil. Inte över det puckade i att göra en sådan sak, eftersom hon själv heller aldrig tankar och knappt kör ens, utan för att jag inte fick pengar tillbaka. "-Sno nåt då!" Hm,lite svårt att hitta något motsvarande 120 kronor inne på flashiga volvohallen, men en uppfriskande tanke...
Sedan gnällde hon över en uppgift hon fått i sin spanskakurs om att skriva aspekter på magisk realism. Det är en genre ingen av oss gillar och hon sa att hon kanske ska skriva om hur fånigt det är. Det enda som kan hända är att hon blir underkänd och det är inte hela världen eftersom det knappast stör hennes karriär. Nej, det gör ju inte det, hon är 63 och ser fram emot att pensioneras från sitt jobb som lärare i engelska och tyska och läser alltså denna spanska bara för att det är kul. Förutom när det handlar om magisk realism då. Samt att hon blir tokig på sin dator som vägrar skriva på spanska.
Vi har en kompis som är katastrofalt dålig på namn. Härom dagen hade han sagt något om "jamen, hon den där rödtotten och han..." "Menar du Ylva och Kalle?" frågade hans tjej då och det gjorde han. Vi har umgåtts flitigt med det här paret de senaste två åren, men jag kan inte låta bli att tycka att det var lite sött att han kallar mig rödtott, eller om det var rödtopp. Inte för att jag vill vara rödhårig, men jag är ju lite det i botten fast jag brukar blondspreja så det knappt syns.
Mera på namntemat: Sambon har lite problem med vad han heter ibland. Jag presenterade honom för en kille på puben i lördags. "Jonas, det här är Kalle." Då tog han honom i hand och sa "Karl-..., ja, Kalle." Han heter egentligen Karl-Henry men det säger aldrig jag. Själv brukar han presentera sig som Karl-Henry för det är ett namn man minns. Fast första gången vi träffades sa han att han hette Kalle. När jag tittade på hans körkort, för att se hur gammal han var, sa jag "Karl-Henry? Så heter man väl inte?". Jag var och hälsade på en kompis då och hon berättade för sin mamma att jag träffat en kille. När hon sa att han hette Kalle Pettersson trodde mamman att han ljugit för mig och hittat på ett anonymt namn. Kompisen sa att egentligen heter han Karl-Henry och då blev mamman tyst...
Sedan gnällde hon över en uppgift hon fått i sin spanskakurs om att skriva aspekter på magisk realism. Det är en genre ingen av oss gillar och hon sa att hon kanske ska skriva om hur fånigt det är. Det enda som kan hända är att hon blir underkänd och det är inte hela världen eftersom det knappast stör hennes karriär. Nej, det gör ju inte det, hon är 63 och ser fram emot att pensioneras från sitt jobb som lärare i engelska och tyska och läser alltså denna spanska bara för att det är kul. Förutom när det handlar om magisk realism då. Samt att hon blir tokig på sin dator som vägrar skriva på spanska.
Vi har en kompis som är katastrofalt dålig på namn. Härom dagen hade han sagt något om "jamen, hon den där rödtotten och han..." "Menar du Ylva och Kalle?" frågade hans tjej då och det gjorde han. Vi har umgåtts flitigt med det här paret de senaste två åren, men jag kan inte låta bli att tycka att det var lite sött att han kallar mig rödtott, eller om det var rödtopp. Inte för att jag vill vara rödhårig, men jag är ju lite det i botten fast jag brukar blondspreja så det knappt syns.
Mera på namntemat: Sambon har lite problem med vad han heter ibland. Jag presenterade honom för en kille på puben i lördags. "Jonas, det här är Kalle." Då tog han honom i hand och sa "Karl-..., ja, Kalle." Han heter egentligen Karl-Henry men det säger aldrig jag. Själv brukar han presentera sig som Karl-Henry för det är ett namn man minns. Fast första gången vi träffades sa han att han hette Kalle. När jag tittade på hans körkort, för att se hur gammal han var, sa jag "Karl-Henry? Så heter man väl inte?". Jag var och hälsade på en kompis då och hon berättade för sin mamma att jag träffat en kille. När hon sa att han hette Kalle Pettersson trodde mamman att han ljugit för mig och hittat på ett anonymt namn. Kompisen sa att egentligen heter han Karl-Henry och då blev mamman tyst...
Kommentarer
Postat av: Pibben
Per-Inge är ju inte heller kort och smidigt, men det har ju funkat i snart 40 år. Fridens.
Postat av: Ylva
Aha, är det det som är Pibben. Ja, för 40 år sedan var det vanligare med såna där dubbelnamn.
Trackback
