Ylvas goda

Denna vecka säljer de Ylvas goda pepparkakor på ÖB. En burk med 300 gram kostar bara fem kronor och man får köpa max fem, men måttlig som jag är (humdidumdidum) köpte jag bara en. För mig är det såklart jätteroligt med Ylvas goda.

Igår var jag på bio med Peter. Eftersom jag aldrig träffat Peter förut var det ganska spännande. Eller, så här då, en timme innan messade min biokompis att Peter skulle följa med. Han var sympatisk och hade stora ögon, skägg och snus. Vi såg filmen De andras liv på Bio kontrast. Innan visste vi inte så mycket mera än att det är en tysk film. Den var bra, men när jag läste recensioner efteråt fick jag veta att en av huvudpersonerna blev förälskad i en annan och det hade gått mig helt förbi. Jag fattar ju aldrig sådant där som inte sägs rakt ut. Jag har läst både Fröken Julie och den klassiska romantikromanen (vad var det för ett ord?) Svindlande höjder utan att uppfatta kärleken.

Ni kommer troligen att gå miste om att få se flickan i guldklänningen, som tjejig motsvarighet till pojken med guldbyxorna. Förutom att klänningen inte har några fickor som kan fyllas med pengar. Jag var intresserad av att köpa en guldklänning och det har aldrig hänt mig innan, så det var lite synd att ICA skickat ut fel annonsblad och inte har de kläderna som stora ICA:n har.

Kommentarer
Postat av: M

Jag har också sett De andras liv och tyckte den var väldigt bra. Såg den i Lübeck men gläder mig åt att en tysk film går i Sverige. Vem missade du att hen blev kär? Stasiagenten? För någon annan var det väl inte?

2007-12-11 @ 21:47:32
Postat av: Ylva

Så vi börjar använda ordet hen, visst är det bra? Ja, det var stasimannen som fick byta jobb till att sitta i en källare som blev kär i Christa-Marie. Jag trodde han fattade sympati för paret.

2007-12-12 @ 18:15:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0