Studentutspring
Jag känner fortfarande inte så många i den här stan så att jag har något personligt förhållande till så unga människor som studenter. Idag har jag fått vara med bland dem helt yrkesmässigt och det är lika förundrande varje år att se dem prydliga och uppklädda, fast några var såklart en aning överförfriskade. I år var det ett nytt arrangemang med samling i aulan i två omgångar med lite tal och musik och stipendieutdelning, mingelbuffé i stället för landgång och sedan utspring upp på ett lastbilsflak ackompanjerade av både blåsorkester och inspelad musik.
Det är tretton år sedan jag gick ut och jag blir rörd när jag är med på studentfirande och minns hur det var. Minnen, minnen, minnen; min fina västklänning beställd på postorder flera månader i förväg till skillnad från en fullständigt galen tjej i klassen som kom sent till champagnefrukosten för att hon skulle gå till Posten och hämta ut sin klänning, jag och pojkvännen som poserade med jordgubbar och vinglas och hamnade på framsidan på Södran (haha, triumf, när det fanns så många som säkert hade velat vara där), kyrkan, samling med betygsutdelning, utspringet där studentsången hördes dåligt men assabrassamandelmassa desto bättre, släkten på skolgården där morfar grät av stolthet, vinglig färd efter traktor, mottagning hemma med släktingar, bekanta och mina vänner som praktiskt nog gått ut året innan, utgång på hotellet på kvällen.
