yfronten

Idag stod jag i en affär när mobilen ringde. Såg att det var sambon och frågade; hur många är det? Ett litet lamm bara. Vi trodde att de skulle få minst två var, kanske tre eller fyra. Lite senare ringde han igen och jag svarade igen ; hur många är det? Det hade inte kommit flera men han bestämde sig för att stanna kvar över natten för att kunna titta till fåren. Var ute på stan ett tag och så ringde det en tredje gång. Jag avhöll mig från att svara "hur många är det?" när jag såg att det var en tjej som jag skulle på bio med.

Vi var och såg Frihetens pris. Det var inte en film för mig. Alldeles för mycket skottlossning och blod och krig och usch, usch, usch. Men Irland är vackert och språket likaså. En annan kompis som var med hade jag messat innan och frågat om det är hon som glömt ett par handskar här i lördags. Ja, och en cykel... När jag kom till jobbet idag trodde jag att jag hade en sten i kängan, som man brukar tro när det är ett vasst föremål som stör under tårna. Det var en glasbit, också från i lördags. Men hur i hela friden har jag fått en glasbit ned i min tajta känga?!

Idag när jag kom till jobbet såg jag ett säkert vårtecken. Killar som satt i T-shirt på en bänk i solen. Och det luktar verkligen vår. Mmm!

Jag var på konferens med arbetslaget. En tjejs son ringde hela tiden och sa att hon skulle komma och hämta hans väska för att han inte orkade bära runt på den. Till slut blev hon trött på tjatet när han sa att hon lovat att komma när han var klar och fräste "Du är klar om en halvtimme också!"...