Mera mässa

Jag känner att jag fortfarande är mässig = vill prata mera om bokmässan! Det är verkligen årets högtid för alla biblioteksmänniskor. Det roligaste är att gå på seminarier med alla fantastiska författare. Först lyssnade jag på Alexandra Pascalidou som berättade om sin nya bok Taxi. Hon är så himla häftig och nyfiken på alla människor och sa själv att när hon ska signera böcker brukar det sluta med att hon intervjuar dem som köper böckerna. Det var faktiskt sant. Efter föreläsningen var vi en ganska stor kö som ville köpa boken och hon frågade alla vad de hette (det är ju i och för sig lämpligt när man signerar) och vad de gjorde. Kvinnan som stod före mig var från Bangladesh och var skolbibliotekarie. Jag sa att jag också är på skolbibliotek och att om boken är bra så köper jag en till skolan också. Då sa hon "Det är bra. Såna som inte läser, som Josef Fares, tycker om den."

Marie Hermanson berättade om sin bok Svampkungens son och det var riktigt fascinerande. Hon har en enorm fantasi och blandar in övernaturligheter i i övrigt realistiska historier på ett enastående sätt. Dessutom är hon väldigt rolig!

Seminariet med Peter Pohl och Johanna Thydell var också helt fantastiskt. Men hade jag varit Thydell så skulle jag nästan ha blivit rädd för Pohl för han var väldigt barsk och nästan otrevlig mot intervjuaren, tyckte jag. När hon sa att han varit civilingenjör fräste han till att det hade han då verkligen inte, men han var docent på KTH. Okej, kanske ska man vara så pass påläst så man ska ge folk deras rätta titlar, men hur många är det som vet vad en docent gör idag? Thydell var som vanligt alert och man riktigt såg på henne hur hon brinner för skrivandet. Hon pratade gärna om hur hon tänker när hon skriver och vad hon skulle kunna ha för eventuella likheter med Pohl. Sedan tystnade hon efter en lång harang och sa till honom "Och nu får du gärna kommentera mig här!" Heja, Johanna! Det kändes lite konstigt att Pohl var så träig, när han skriver böcker om ungdomar på ett sätt som ingen annan gör. Jag upptäckte honom väldigt tidigt förresten. Hans debutbok Janne, min vän vann jag i en uppsatstävling på mellanstadiet.

Jag bestämde att jag ju måste se Per Gessle. Så jag köade i 40 minuter och var bland de tio första. Hans biografi kommer ut om en månad och det var ett seminarium med honom, författaren och Per Sinding-Larsen. Mycket roligt och trevligt. Jag tog världens sämsta paparazzibild med mobilen där man verkligen inte ser att det är han... Och så fick jag ju autografen på baksidan av kompisens visitkort för företaget Pimp and hoe´s... Egentligen sa väl inte Per och jag så mycket mera till varandra än "Vi har ingen penna!" men det var ett stort ögonblick för mig. Jag hade skåpdörrar och snedtak i mitt lilla flickrum tapetserade med Roxette när jag gick på högstadiet. Då tyckte jag att han var snygg och det tycker jag inte längre, men jag tycker faktiskt han verkar vara ganska trevlig för att vara den superstjärna han är. Han berättade att om inte artisten tar pengarna så gör skivbolaget det och då tycker han att artisten ska ha pengarna. Det är ju sant!

Så var jag och lyssnade på Martin Svensson som jag motvilligt tyckte om när han kom med sin första skiva. Nina Rochelle hette hans nästa musikprojekt ,som var lite stökigare och kanske mer okej att gilla. Själva Martin verkar vara en ödmjuk och go´kille och jag är våldsamt nyfiken på hans bok som verkar ha många drag av honom själv och äktenskapet med Dilba.

Dessutom köpte jag Olivia Bergdahls debutsamling Demo och fick den signerad. Hon har godkänt mig som vän på facebook. (Som jag försöker undvika att fastna i...)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0