Vår elvaårsdag
Grattis på elvaårsdagen! Det är rätt imponerande.
kram!
Grattis igen! Din far och jag har varit tillsammans i 42 år snart. Trevligt, tycker jag. Vad gäller sambon så accepterade jag förhållandet inom de fem sekunder det tog honom att hälsa artigt och le vänligt efter att ha stigit in hos oss i dec -96.
Jag förstår om du blir galen på mitt korrekturläsande men det är förstås en yrkesskada. Hur kan du skriva dem i stället för de!? "dem accepterade" och "dem tre första åren"! Jämför med engelska: "them accepted" och "them first three years", låter det bra?
Maria. Tack. Undrar vilka som gifter sig först, ni eller vi.
Mamma. Jag brukar kunna grammatiken, men det där är något som jag missar när jag korrar innan jag lägger ut inläggen. Att jämföra med engelska funkar inte för mig, jag är inte engelskärare! Them first three years låter rätt fint, tycker jag...
Ett sätt att komma runt de-/dem-problemet kan vara att skriva dom... fullt accepterat fast kanske inte lika "stiligt".
Ett sent grattis härifrån också! Elva år är grymt imponerande. Det känns som om det var rätt nyss vi lärde känna varandra och då var det alltså inte så länge sen ni träffades. Skumt.
Grattis, grattis! Väldigt många visdomsord var det i det här inlägget tyckte jag. Det där om envishet, tolerans och kompromisser. Låter kanske inte så romantiskt, men romantik kommer man inte så långt med. (Det är väl efter ca 4 år som "kärlekskemikalerna" tar slut, och man kan tänka klart igen - och då gäller det ju att man har nån slags grund att bygga förhållandet på.) Och säkert har du rätt i att man formas av sina föräldrars förhållande också.
Fyra år låter som en lång tid innan man börjar se klart. Jag har sett många förhållanden krascha betydligt snabbare än så. Ett år ungefär tror jag det brukar heta att man är i förälskningsfas, men det beror ju såklart på olika saker.
Jag menade *max* fyra år! Som sagt, ofta "klarnar" det ju bra mycket snabbare.