Winnerbäck i Växjö
Mmm, bra! Winnerbäck är ju alltid det. Jag minns inte hur många gånger jag sett honom, men han är en sådan där pålitlig kille som jag aldrig blir besviken på. Jag är inte ett av de inbitna fans som alltid har älskat honom för i början tyckte jag inte han var något speciellt. Det tog fram till fjärde plattan Kom från 1999 och låten Kom ihåg mig innan jag fattade att det här är något för mig. Bra texter, bra melodier, trevlig röst, enkel framtoning.
Vad jag däremot blev lite besviken på var att jag inte fick se alla artister jag trodde skulle vara med. Om man tittar på hemsidan http://www.winnerback.se tror man att Maia Hirasawa och Markus Krunegård är med på hela turnén men det har de inte varit utan nu fick vi bara Sofia Karlsson, som visserligen är underbar.
Kolla recension på http://smp.se där Tuva Klinthäll vill tycka att Winnerbäck inte ska hålla på med arenarock, utan alltid vara den där svåra killen som hon avgudade för länge sedan, för att sedan kapitulera totalt.
Jag, sambon och väninnan kom till Amfium campus i Växjö vid sextiden och för mig som skulle köra hem blev det lite långtråkigt att sitta inne på bar- och restaurangområdet i flera timmar, vilket vi ändå gjorde eftersom vi inte ville släppa vårt bord. Sedan blev det alldeles hiskeligt kallt när solen gick ned. Jag orkade inte stå och hoppa långt fram (har fortfarande kvar blåmärken och färska minnen från förra helgen när jag gjorde det) utan stod mest med armarna hårt kramande varandra som i en tvångströja. Apropå armar och ben (nu associerar vi fritt) så tycker jag det är lustigt med min bror som är mycket längre än jag, men inte har så mycket längre ben. Jag är 172 cm, han 192, jag har 32 tum i jeans, han 34. Gissa om han har svårt att hitta t-shirts till sin långa överkropp!
Vad jag däremot blev lite besviken på var att jag inte fick se alla artister jag trodde skulle vara med. Om man tittar på hemsidan http://www.winnerback.se tror man att Maia Hirasawa och Markus Krunegård är med på hela turnén men det har de inte varit utan nu fick vi bara Sofia Karlsson, som visserligen är underbar.
Kolla recension på http://smp.se där Tuva Klinthäll vill tycka att Winnerbäck inte ska hålla på med arenarock, utan alltid vara den där svåra killen som hon avgudade för länge sedan, för att sedan kapitulera totalt.
Jag, sambon och väninnan kom till Amfium campus i Växjö vid sextiden och för mig som skulle köra hem blev det lite långtråkigt att sitta inne på bar- och restaurangområdet i flera timmar, vilket vi ändå gjorde eftersom vi inte ville släppa vårt bord. Sedan blev det alldeles hiskeligt kallt när solen gick ned. Jag orkade inte stå och hoppa långt fram (har fortfarande kvar blåmärken och färska minnen från förra helgen när jag gjorde det) utan stod mest med armarna hårt kramande varandra som i en tvångströja. Apropå armar och ben (nu associerar vi fritt) så tycker jag det är lustigt med min bror som är mycket längre än jag, men inte har så mycket längre ben. Jag är 172 cm, han 192, jag har 32 tum i jeans, han 34. Gissa om han har svårt att hitta t-shirts till sin långa överkropp!
Kommentarer
Trackback
