yfronten

Jag hade gärna stannat längre i Southend, men sambon var ganska färdig med stället. Han har varit i sin mammas gamla hemstad så många gånger så han tappat räkningen, men jag tycker det är fantastiskt trevligt. När jag sa att jag ville stanna kvar sa han att jag skulle bli fattig om jag fortsatte att ränna så där på High Street, och jag kom också på att jag skulle bli stor som ett hus. Jag äter så dumt i England... När det börjar växa ut små vita fettprickar på ens armar börjar man ana att man inte lever helt sunt. Annars vore det kalas att äta fish and chips och enorma kak- och tårtbitar och dricka cider hela tiden. I Southend tillverkar de en gudomlig glass som heter Rossi. Tyvärr äter de inte glass på samma sätt som jag gör som vill ha minst tre smaker. Första kulan kostar 1.50, extra 3 pund. Sambon köpte en strut med en kula glass som kostade 1.30 och tillsammans med min glass blev det... 5.80. Hm, det är alltså gånger tolv ungefär. De kunde väl inte med att ta betalt för den tredje smaken.