yfronten

Igår var vi på Håkan Hellström och Magnus Uggla på utomhusbadet i Ljungby. Tyvärr förfestade vi så att vi inte kom dit förrän precis i slutet av Hellströms spelning som säkert var jättebra. Uggla var också bra fast jag gillar mest hans gamla låtar. Det visade sig att jag kunde sjunga (vråla) med i många texter. Min pinsamhetströskel var hög och jag fattade inte varför en utgången elev "tyckte det var pinsamt när hans kollega stötte på hans gamla lärarbibliotekarie" (ny titel fick jag där). Generad blev jag inte förrän samme kille slet upp dörren som jag lämnat öppen när jag satt inne på toa eftersom lyset var trasigt. Han blev nog ännu mer generad.

Äsch, jag har försökt prata med Uggla ett par gånger men kan inte minnas att han svarade. På puben efteråt satt han omgiven av små blondiner och var mest besvärad över dem som bad om autograf. En kompis kompis ville ha en till sina barn och till slut blev jag så sur så jag bara kastade fram penna och papper till honom utan att säga något alls. Då kan jag ju fatta att han inte sa något, fast jag hoppas att jag sa tack åtminstone. Jag försöker ju behålla lite av den artighet jag lade mig till med i England. Där är de så gulliga så att när jag ideligen försöker åka uppför i de nedåtgående rulltrapporna (om det är två trappor bredvid varandra så brukar väl den högra gå uppåt?) för att sedan backa och springa in i någon så ber de om ursäkt.

Det fanns en reserverad avdelning på puben men det satt ingen där och det irriterade mig tydligen så mycket så att vakterna fick fösa bort mig. Senare lyckades jag på något vis komma in där ändå när Uggla och hans gäng satt där. Jag skulle precis sätta mig i knät på en kompis bredvid Uggla när en vakt sa att vi inte fick sitta där och att han redan sagt till mig. Innan pinsamhetströskeln nåddes igen hann jag ifrågasätta varför bara de skulle  få sitta där men sedan gav jag upp och blev utföst av sambon som tyckte det var dags att gå hem med mig. Egentligen en väldigt rolig kväll förutom mina små frispel...