yfronten

Jag - en festivalmissbrukare. En sommar stannade jag hemma när mina föräldrar åkte till Tyskland, tror jag det var, för att jag vägrade missa Dala-Rock. Jag minns inte hur länge de var borta men jag vet att jag sov hos min mosters familj under festivalen. Det var nog då min lilla kusin frågade mig om jag hade bröst. När jag tveksamt svarade ja frågade han: ett eller tre?...

Idag har jag löpt amok och varit på Sagomuseet och fixat nio biljetter till olika evenemang på berättarfestivalen. Jag ska nog gå på ännu mera saker än jag gjorde förra året. Vissa är gratis som tur är.

Jag vet inte om en av våra vaktmästare var rolig eller om han faktiskt ville ha mineralvatten med vit paprika i fiket. Han ändrade sig sedan till vit persika, som om det vore bättre. Jag tror vattentillverkarna håller på att slå knut på sig själva i kampen om köpare nu när det debatteras om det miljöfarliga i att köpa vatten på flaska. Jag tycker inte om kolsyrat vatten och köper det inte hellre för att det är fullt med tillsatser som ska få det att smaka havtorn, citrongräs, blodapelsin och allt vad de hittar på. Snarare blir jag avskräckt, bluärgh! Jag undrar, apropå illasmakande drycker, om det är Fun light som har ändrats eller om min smak har förfinats. Eller om det var så att jag intalade mig att det var gott när det var det billigaste saftalternativet jag hittade på Domus i Stöllet under min fattiga fokhögskoletid? Nu har jag provat både wild berries och strawberry och de smakar pest! Jag har råd med Bob Mixx som är god, särskilt blåbärhallonvarianten. Jag ska hålla mig till det, eller traditionell blandsaft.