yfronten

Mina föräldrar har varit tillsammans i en evighet. De träffades redan när de gick i skolan i Norrköping och blev ihop när de gick lärarhögskolan i Uppsala. Det var något med en luciafest och pappa glömde sina handskar hos mamma, jag har aldrig riktigt förstått hur det gick till. De gifte sig för att få en lägenhet (!), mamma fick praktik i Hedemora och flyttade dit och sedan kom pappa efter. Han fick förresten ett vikariat för en tjej som åkte till München-OS -72 och aldrig kom tillbaka så man kan säga att hela pappas anställning vilade på ett vikariat.

Mamma och pappa har jobbat på högstadiet och gymnasiet som språklärare ända tills de pensionerade sig förra året och nu är de världens lyckligaste pensionärer som reser och gör vad de vill hela dagarna.

De är väldigt goda och omtänksamma människor som gömt ett par peruanska flyktingar i sin källare i ett halvår och pappa har smugglat hit ett par rumänska barn. Barnen fick stanna i landet men inte flyktingarna.

Mamma och pappa trivs på vintern när de kan åka längdskidor och långfärdsskridskor och är över huvud taget ganska rörliga, de är ute i skogen och plockar svamp och bär, går, cyklar, springer och paddlar.

De vill att jag ska komma hem till Hedemora oftare, men får nöja sig med att träffa min bror och hans familj som har stuga utanför stan. Det är roligare att de kommer hit och hälsar på, tycker jag. Jag tycker mycket om dem, men det är krångligt att ta sig till Hedemora så det blir bara ett par gånger om året.


Min man ville inte vara med på bild, men annars hade vi det trevligt på mammas och pappas balkong i somras.