Kvinnodagen
Jag har läst runt på bokbloggar som har kvinnodagen som tema i en stafett.
http://www.enligto.se/2012/03/08/snart-smaller-det-3/
Den stafetten är jag inte med på men jag tänkte ändå skriva om en kvinna som betytt mycket för mig: min lågstadielärare Anna-Lisa Hermansson. Jag älskade henne och såg upp till henne på ett sätt som jag tror man bara kan göra när man är liten. Jag och en kompis brukade stanna kvar efter lektionerna och prata med henne och hon hade ett oändligt tålamod med oss. När jag började skolan var jag en av några få i klassen som redan kunde läsa och jag fick ofta läsa högt. Något jag tyvärr inte gillar att göra längre, för jag pratar för fort.
Anna-Lisa uppmuntrade mig till att läsa och skriva och den grunden önskar jag att flera barn skulle få; nu för tiden finns det elever hos oss på gymnasiet som inte lärt sig läsa ordentligt och det är så sorgligt!
http://www.enligto.se/2012/03/08/snart-smaller-det-3/
Den stafetten är jag inte med på men jag tänkte ändå skriva om en kvinna som betytt mycket för mig: min lågstadielärare Anna-Lisa Hermansson. Jag älskade henne och såg upp till henne på ett sätt som jag tror man bara kan göra när man är liten. Jag och en kompis brukade stanna kvar efter lektionerna och prata med henne och hon hade ett oändligt tålamod med oss. När jag började skolan var jag en av några få i klassen som redan kunde läsa och jag fick ofta läsa högt. Något jag tyvärr inte gillar att göra längre, för jag pratar för fort.
Anna-Lisa uppmuntrade mig till att läsa och skriva och den grunden önskar jag att flera barn skulle få; nu för tiden finns det elever hos oss på gymnasiet som inte lärt sig läsa ordentligt och det är så sorgligt!
Kommentarer
Postat av: Hanneles bokparadis
Lycka att få en sån lärare.
Postat av: Ylva
Hannele. Ja, sannerligen! Även om hon var lite gammaldags på vissa sätt.
Trackback
