Om skogspromenader
Jag skulle vilja gilla skogspromenader men jag gör inte det. Jag hör inte fåglarna, ser inte djuren och om jag inte går på en väg vet jag inte var jag är!
Det är roligare att gå i städer och titta på hus. Här är en länga i glada färger i Hedemora som jag inte tänkt på förut. Det ligger nära där mina föräldrar bor, men de har inte bott där så länge så jag har inte gått här så många gånger. Jo, det har jag kanske, men när jag var liten tittade jag inte på hus.
Jag följde med till stugan idag och vi gick en sväng på en väg, maken ville inte heller gå i skogen när vi hörde skott där grannen jagar rådjur. Här är vännernas fina gamla lada.
Maken har gjort en arkeologisk utgrävning i en skräphög bakom stugan och hittat en gammal jordkällare! Det har vi sagt att vi vill ha en, så han ska bygga en ny.
Hönsen har dansat ut julgranen redan. Idag hörde vi tuppens varningsskrik och när vi tittade upp flög fem svanar över oss. Han skriker alltid när något flyger över gården.
Ur dagboken 891231: Det var suveränt kul. Stämning, när det dels var nytt decennium och dels Västerås 1000 år! Häftigt fyrverkeri, kul lasershow, underbara folkmassor och snygga killar.
Jag åkte från en kusin i Norrköping till en annan i Västerås. Tydligen har jag alltid tyckt att det är en bra idé att åka runt och bo hos folk.
GOTT NYTT ÅR och må 2020 bli ett bra år!
Kommentarer
Svar:
Det är kul att se vad hönsen håller på med. Tuppen är mesig, men det där sköter han bra. :-)
Ylva
Svar:
Man ska absolut utnyttja om man känner någon man kan bo hos. Jag bjuder in till Ljungby/Runkarp också men det är visst inte så lockande för storstadsbor.
Ylva
Svar:
Det blir lite mer spännande att gå i skogen när maken är med, för han talar om ifall det står en älg och glor på oss, eller om något annat händer. Själv går jag mest genom skogen när jag ska till älgparken och cafét. :-)
Ylva
Svar:
Tiden är en konstig sak! Jag brukar missa tio år när jag räknar bakåt...
Ylva
Trackback
