Kulturkullan
Av någon anledning så är jag inte så road av noveller utan föredrar vanliga romaner. Vet inte varför men så är det bara...
Verkligen en fin film! Mycket tänkvärd.
När jag var liten och gick på lågstadiet fanns det inte en enda invandrare i Skellefteå. Ingen som jag mötte i alla fall. När familjen åkte på jullov till Bahamas så var jag jätteförvånad att dom svarta (får man säga så?) människorna hade vita handflator. Tyckte det var jättekonstigt. Oförstånd, såklart.
Anders hälsade med handskakningar under samma tid på svarta missionärer från USA. Han kollade på handen efteråt ifall det hade färgat av sig. Även det oförstånd, såklart.
Men vi själva råkade ut för liknande när vi åkte till Vietnam när dom precis hade öppnat gränserna för västerlänningar 1994. Föräldrarna ville gärna hålla fram barnen så att vi skulle hälsa på dom, och barnen skrek i högan sky. Dom hade nog aldrig sett en viting...
Sen träffade jag på en konduktör på ett tåg som sa:
"Oj, du är lång!" sen gestikulerade han i övre delen av bålen och "sa": "Och stora rattar har du också".
Många gånger är det i oförstånd som saker och ting sägs, men visst är det otrevligt.
Hoppas du förstår att jag verkligen inte är nån rasist, men jag kan förstå att barn undrar.
Redan på högstadiet träffade jag på invandrare i Skellefteå. En kille på skolan var från Holland, och en annan var adopterad från Korea :-)
