Om särbehandling och anpassning
Jag tycker inte om att man byter ut ord hela tiden för att ingen ska ta illa upp. När de bytte ut dagis till förskola tänkte jag att det kommer ju aldrig barnen att säga och nu säger de tydligen föris. En bekant som jobbade som förskolelärare blev jättesur när någon frågade om hon var dagisfröken. En annan kompis som arbetar på ett särskilt boende säger fortfarande att hon jobbar med handikappade för det fattar folk vad det är. Jag tror att det heter människor med särskilda behov eller funktionsvariationer och det är ett så dumt ord! Det låter som att det kan variera dag för dag...
Jag har syn- och hörselnedsättning och några andra variationer. Det här är mina, som jag fortfarande tycker nya eftersom jag nästan aldrig använder dem, glasögon. Jag köpte dem 2018 men bär alltid linser eftersom jag ser så trött och plirig ut i glasögon.
Vi har det som tidigare hette gymnasiesärskolan där jag jobbar men nu har det ändrats till anpassade gymnasieskolan. Jag tycker att man ska kunna säga sär- när det handlar om det och vill gärna särbehandlas när det behövs. Varför ska det anses nedsättande att få extra hjälp? Vissa behöver ju det. Samtidigt talas det om att saker ska tillgänglighetsanpassas och det behövs såklart (fast det är också ett krångligt ord) och jag har till exempel en gammal kollega i rullstol som irriterar sig på höga trottoarkanter och sådant som inte är anpassat.
Kommentarer
Postat av: znogge
Så är det numera. Allt ska ändras och slätas ut. Vet inte om det handlar om att folk inte ska känna sig kränkta. Någon form av normalisering som ändå inte förändrar något i sak. "Funktionsvariation" är väldigt politiskt korrekt nu i alla fall.
Svar:
Ylva
Postat av: Gunilla
Jag håller med dig, dom krånglar nog till det med att byta namn på saker och ting.
Min dotter läser nu till förskollärare, och inom deras jobb så har det förändrats en hel del sedan det verkligen var ett "dagis", numera ingår mycket mer pedagogik för barnen i verksamheten.. nåja, jag säger ofta dagis än idag, så det så :)
Svar:
Ylva
Trackback