yfronten

Det ser ut som en jordkällare under Lagavallen. Vad är det? En mordkällare? Jag måste fråga kompisen som är med i tennisklubben vad de pysslar med där. 

 

Stans snyggaste smidesgrind!

Idag var jag på nyöppnade City gross. Utanför träffade jag på ett par före detta kollegor och kvinnan sa att City gross är mysigt. Mysigt?! Får man ens tycka det?


Det gula i mitten symboliserar en chokladgodis och delar ut smakprov på M&M.


Det var bara jag och en till som cyklat dit, man åker bil till stormarknader. Maken jobbar strax bakom det här bygget så jag kommer att skicka dit honom om jag vill ha något från City gross.

Jag har letat efter restaurangen med det roliga namnet Svetos, men det är visst en lunchrestaurang för lastbilschaufförer och jag hittade den aldrig.

Jag tycker håret blir ganska fint när det lockar sig i duggregn. Sedan vet jag inte riktigt om jag är svettig eller mest regnblöt i ansiktet.

En kul bokenkät från

http://bokbabbel.blogspot.com/search?updated-max=2009-10-15T08%3A12%3A00%2B03%3A00 

Om det här var den bästa bilden Smålänningen tog vill jag inte se de andra och jag råkar veta att hon tog ganska många. Synd om tidningen att det bara var jag där, som har svårt att bli bra på bild.


Det står inte något om droger och vinst utan rubriken är: Ljungby bidrog till vinsten. Jag var med och såg till att Sverige vann tävlingen om vilket nordiskt land som kunde rättvisefika mest.

Jag ser mycket mer miljömedveten och rättvisetänkande ut än vad jag egentligen är, med mitt stripiga hår, tröja från Nepal och röda gummistövlar (som inte syns i bild men som skar sig illa mot den vinröda tröjan).

Ändå är jag glad att de inte fotade mig idag för nu ser jag ännu värre ut. När jag vaknade hade ena ögat grott igen av okänd anledning.


OBS! Det är bara jag som får säga att jag ser ful ut! Inga elaka kommentarer godkänns. Men ni får gärna tycka lite synd om mig.

Idag var jag och fikade gratis på Världsbutiken. Då kom Smålänningen in och intervjuade mig. Jag ska ju hålla på och vara med överallt nu för tiden. Fast jag har undvikit tidningen på konserten i lördags och på vitveckamiddagen igår så nu är det väl dags att vara med igen. Synd att jag bara sa dumma saker.

Men jag köpte i alla fall lite rättvisemärkta varor sedan. Som det här skojiga armbandet gjort av en fantaburk och en handikappad i Kenya (gissa vad som är material respektive tillverkare, jag orkar inte formulera en rättare mening).

Jag är rädd att maken kommer att hämnas på mig för att jag tog med honom på middag igår. Jag hade ju vunnit en kväll för två med middag och underhållning för att jag skrivit på att jag ska vara nykter den här veckan. Gratis mat är trevligt, men tänk er hundra personer som sitter i en lokal, en vissångare som sjunger visor av typ skillingtryck med femton verser, en totaltystnad i publiken så att man håller på att börja skratta fast man inte får. Det är inte vad jag kallar en kväll med underhållning...

Roligast var att vi satt med ett par killar vi brukar träffa på puben.


Tack Patric, för MMS!

Jag har skrivit på för projektet Vecka 43, där man lovar att ha en vit vecka. Nu har jag vunnit en middag för två ikväll och ska ta med maken, fast han inte lovat att vara nykter. Men just en måndagkväll är inte så svår så jag hoppas han klarar det... 

http://www.ljungby.se/Trygghet-och-krisberedskap/NYHETER/Vinnarna-i-projektet-Vit-Vecka/ 


Bara för att ha med ett kort slänger jag in en bild på lördagens outfit och påminner mig själv om att den nya kameran inte är så bra på att ta outfitkort. För det kan ju inte vara fotografens fel att hon försvunnit i en blixt.

Jag var smått intresserad av att köpa hus på Ågårdsberget, för då skulle jag få krypavstånd till jobbet. Men de ska ha nästan fyrtio tomter på ett berg som inte är särskilt stort så det lär bli trångt. Och husen är moderna i en form vi inte gillar. Men det är intressant att gå förbi och titta eftersom det förändras hela tiden.

I våras var det extra kul att gå min standardpromenadrunda för då fanns det tre färska föl i en hage. Jag har inte sett dem på ett tag och trodde att de flyttat, men så idag hittade jag åtminstone två av dem igen.


Den ena ville komma fram och hälsa (fast inte just när jag fotade).


Sedan ville den äta gräs, gärna på samma tuva som mamma.

Så här ser det ut på min favoritgångstig nu för tiden:


De har satt upp ett staket rakt över vägen med tre rader taggtråd. En gång har jag rullat under, men det var inget skönt på gruset. Jag har inte ens sett djur i den hagen, men jag hoppas att de har några för så roligt är det inte att stängsla. De kan gott ta bort det till vintern förresten.

Jag har köpt ett knallrött lipgloss som matchar min skjortklänning. När jag kleggat på det drack jag ett glas rödvin. Då blir det såklart märken som är tråkiga när glaset ska diskas. Men jag vill inte sätta dit glosset efter att ha druckit vin heller, för då är det svårt att pricka läpparna...


Yfronten i nytt lipgloss Pump ´n plump, luminous ruby från IsaDora.

Vi ska skicka in en deklaration för fastighetstaxering och jag har försökt hitta förklaringar på olika förkortningar. Det blev så att jag mailade skatteverket eftersom förkortningen BRA var svårgooglad. Det betyder bruksarea.

Här är vårt nya lilla lusthus!




Det är för kallt att sitta där inne nu, men till våren, då ska jag vara där.

Här är de första bilderna från min nya kamera!


Man tar på det man ser från soffan; vårt vardagsrum.


Man kan fota sig själv; en glad fotograf.


Man kan fota mera i sitt vardagsrum.


Man kan fota sin fruktskål.


Man kan fota sig själv igen.


Man kan fota det nyinköpta snöbladet. Tycker ni att det räcker nu? Hohoho, jag har bara börjat...

I handboken till min nya kamera står det: "När du bemästrat grunderna kan du använda kamerans många funktioner för att ta mer utmanande bilder." Frågor på det?

Snyggt ljus på morgonen!

Det har varit en varg i Eneryda (där bonden, som sökte fru men inte kom med bland dem som fick flest brev, kom ifrån) och rivit får. Det ligger bara fyra mil från vår fårgård. Tala inte om det här för vargen men vi har fem köttiga får, stinna av äpplen och brödkanter.

Jag tycker om vargar i princip och tyckte det var sorgligt när mamma skrev till mig som var på Island att de skjutit Ylva, den enda vargen som fanns i Sverige då, 1992. Men vargarna kan helst äta vilda djur.