Kommunens instagram
Idag fick jag gå på föreläsning med Pia Sundhage på jobbet.
Till ocn med jag som knappt kan namnet på några fotbollsspelare alls har hört talas om henne.
Hon är även känd som fotbollstränare och har coachat sina lag fram till stora vinster. Det var intressant att höra henne även för oss som inte gillar fotboll.
Jag sprider ut mig över internet och sociala medier och denna vecka har jag hand om kommunens instagramkonto. Följ mig gärna på @levailjungby . Dessutom lägger jag ut bilder på Google maps. Jag vet inte riktigt hur det funkar men denna bild från restaurangen En och en halv i Hedemora har fått 68 437 visningar! (Jag har råkat ändra teckenstorlek här på något sätt, jag blev väl för exalterad...)
Mera Ljungberg
Här bodde konstnären Sven Ljungberg tills han dog.
Jag var där och sorterade hans böcker. En dag berättade han att han hade lite ont i armarna och det tyckte jag inte var så konstigt eftersom han då var 90 år gammal, men det var för att han hade klättrat omkring och beskurit sina äppelträd dagen innan! Han var en riktigt häftig gubbe, som levde tills han var 96.
Han har gjort dörren på huset och målat den i guld.
Här är huset där han föddes.
Och nu kommer några exempel på färgglada dörrar som är målade eller inspirerade av Ljungbergfamiljen.
Det här huset är fint blått, tycker jag.
Jättefin dörr, men den behöver målas.
Ljungbergmuséet
Jag brukar promenera förbi Ljungbergmuséet. Sven Ljungberg var en konstnär som bodde här och muséet har nu blivit Kronobergs läns museum för bildkonst och tar in intressanta utställningar från olika håll.
Muséet är byggt framför Svens hus som skymtar i bakgrunden. Hans födelsehem ligger också i samma kvarter.
Det ligger flera små söta hus på tomten.
Det här är en bevarad del av en biografentré.
Detta också.
Svens pappa Elof var målarmästare och känd för sin speciella färgsättning och det finns många hus i staden som har hans färger, särskilt dörrar är ofta Ljungberginspirerade.
Al Pitcher
Igår var jag på lunchkonsert med mupparna, de som läser musikprofil.
Jag saknar esteterna, men vi har några duktiga musikanter fortfarande.
På kvällen åkte jag med några vänner till Växjö där vi gick på Sit & go och jag åt planka med fläskfilé.
Vi var på standup på Palladium. Jag hade inte hört Isak Jansson och Julia Roos innan, men Al Pitcher känner jag till. Han är jätterolig, men vi tycker inte att han behöver prata så mycket med publiken. I så fall handuppräckning för dem som vill, jag gillar inte att han ger sig på folk och härmar dem. Han kommenterade på min instagram "tack for coming to the show". Kul!
Maken är i Tyskland och går på Hannovermässan så jag är djurvakt. Här var kycklingarna sex veckor gamla och ser ut som små fasaner eller något. Jag fick ett kryptiskt sms från maken: snappa berget hittills det går bra nu. Så de verkar ha det kul.
Vilken jävla kris?
Igår var det premiär för musikalen Vilken jävla kris? med Teater 16.
De har operasångerskan Åsa Elmgren som regissör, och är riktigt duktiga!
Det är så kul med alla dessa talangfulla ungdomar vi har och jag tyckte att den röda scenografin var så snygg!
Filmfestival
Denna vecka har vi Svenska filmdagarna här, en filmfestival som startade förra året, trevlig tradition!
Vi fick gå på röda mattan.
Jag och en kompis gick på filmfika och fick höra om när filmen Brinn som solen spelades in här i Ljungby.
Här är regissören Linus Lundmark, även min lärarkollega. Filmen var välgjord, men väldigt våldsam...
Litteraturbåten
I torsdags åkte jag iväg på min årliga litteraturkryssning, som tidskriften Vi arrangerar, med mina föräldrar och denna gång hade jag även med mig en gammal kompis sedan högstadiet så det var extra roligt! Nu kommer det en upprabbling av alla författare, mest för min egen skull för att komma ihåg vilka jag har hört.
Jenny Jägerfeld berättade om sina nya böcker Comedy queen och Blixtra, spraka, blända! Hon kommer från lilla Skärblacka och det gör pappa också, och han pratade med henne efteråt och fick veta att hennes föräldrar bor på samma gata som mina farföräldrar gjorde.
Jonas Hassen Khemiri pratade om sin bok Pappaklausulen. Den ska jag nog läsa, även fast jag tröttnat lite på hans böcker för att de känns lite för smarta...
Katarina Wennstam presenterade sig själv som "Den där arga människan" och säger att hon måste fortsätta att skriva om mäns våld mot kvinnor för att hon vet för mycket för att låta bli.
Lars Lerin har skrivit en bok som heter Råskinn, som är en brevväxling mellan honom och Kerstin Högstrand som också är konstnär. Nu har Kerstin blivit sjuk, men han har en ny brevvän; Barbro Lindgren!
Thedor Kallifatides har skrivit Slaget om Troja.
Andrea Lundgren har skrivit Nordisk fauna, en novellsamling där djur har stor betydelse och har vunnit Vi:s litteraturpris 2018.
Stina Wollter har skrivit essäsamlingen Kring denna kropp och har blivit känd för sitt instagramkonto som hon visade några små filmer från. Modig och stark kvinna som får ta emot en massa hat bara för att hon ser ut som hon gör.
Jonas Karlsson är mest känd som skådis men har skrivit flera böcker, nu den sprillans nya Regnmakaren som kom direkt från tryckeriet. Han förstår inte riktigt när folk är skeptiska mot att han ska kunna skriva när han är skådespelare; för honom är det olika sätt att berätta historier på.
Buy nothing day
Igår var jag och en kompis på premiär för pjäsen Buy nothing day med Teater 16.
Här är deras nya snygga entré in till black boxen där de spelar pjäserna. Det är rekvisita från förra årets uppsättning.
Det är riktigt proffsiga ungdomar!
Buy nothing day är en svart komedi med dockor i naturlig storlek. Väldigt bra, tänkvärt och roligt!
Patrik Lundberg
Igår åkte jag och kollegan till Växjö och lyssnade på Patrik Lundberg, duktig författare och krönikör på Aftonbladet och Expressen.
Han har bland annat skrivit Berättelsen om Sverige, om vår demokrati.
Vi var på Det fria ordets hus, som är ett otroligt fint hus!
Där är högt i tak på alla sätt.
Har man sett en sådan hög kakelugn? Nej, nästan aldrig.
Efteråt åt vi libanesiskt på Salam deli. Lite mystiskt, men det mesta var gott.
Smålit
Idag borde jag ha varit på Smålit i Värnamo, men det blev inte så. De flesta av festivalens punkter låg på dagtid när många jobbar, vilket var hemskt synd!
Jag förstår inte hur de tänker, för när jag var där förra året på en lördag eller söndag var det väldigt lite folk tyvärr, och då hoppades jag att de skulle marknadsföra det bättre i år. Kanske kommer det mer publik i Nässjö, Tranås och Jönköping, men jag vill väldigt gärna ha festivalen här i närheten också!
Ola Salo på Rondo
I fredags var vi på It takes a fool to remain sane, Ola Salos show på Rondo, Liseberg, som hade premiär i torsdags.
Jag och väninnan som vi bodde hos i Göteborg.
Vi hade barplatser längst bak bakom mixerbord och pelare och ibland såg man inte så mycket...
Men det gick att flytta runt stolarna så att man kunde se vad han hittade på. Det var en riktigt bra och storslagen show med gamla härliga hits från The Ark. Jag brukar inte gå på krogshower eftersom det är dyrt, men vi valde de billigaste biljetterna utan mat och ibland vill jag ju göra saker med kompisgänget.
Ola Salo
Tidsinställt inlägg. Idag åker jag till Göteborg och går med vännerna på Ola Salo, som har en ny show på Rondo på Liseberg.
Jag har sett The Ark några gånger och här var Ola som Jesus Christ Superstar i Stockholm 2012.
Här spelade Ola på Familjefestivalen i Älmhult 2015 (enligt blogginlägget.).
Inspirationsdag
Det är lite fånigt att maken har beställt från cdon och får paket hemskickat, när det ligger en km hemifrån och han är där och hjälper dem med maskinerna ibland. Jag vill att de ska ha en lagerbutik, men det är bara ett lager.
Från Ljungby till Ljungby.
Idag var jag på inpirationsdag om psykisk ohälsa för unga på Ljungby arena. Jag tyckte att det var bra föreläsare; Clara Henry, Hampus Nessvold och Helena Hellström (lokal glädjespridare) men kan hålla med en lärarkollega om detta som han skrev på Facebook: Säsongens publikrekord med kommunens alla tonåringar i arenan och kioskerna är stängda. Tre timmar utan paus, prova det på någon konferens någon gång.
Apropå gårdagens inlägg om min pepparkaksoutfit åt jag en matchande kaka; cheesecake med lime och pepparkaksbotten.
Maria Sveland
Igår var jag och väninnan och lyssnade på Maria Sveland som skrivit Bitterfittan.
Kvinnojouren i Ljungby fyller 35 år och bjöd in till gratis föreläsning på två timmar. Mycket generöst och bra arrangerat! Vi fick nästan lite dåligt samvete för att vi inte är med i kvinnojouren för Sveland trodde nog att det bara var medlemmar där. Hon är oerhört proffsig och har forskat mycket i kvinnohat, hon säger saker som låter självklara och det är så sorgligt med män som fortfarande tror att man är manshatare för att man är feminist och bara vill jämställdhet.
Sysmec i tidningen
Vi brukar inte äta frukost samtidigt, maken och jag, men idag såg jag honom dyka upp plötsligt vid frukostbordet!
Sysmec har en halvsida i färg i dagens bilaga om näringsliv från tidningen Smålänningen. Det är svårt att förklara vad de pysslar med för det är allt möjligt, men konstruktion verkar vara ett bra nyckelord.
Kultur på bygden
Vi har en trevlig serie av händelser här i höst som kallas Kultur på bygden.
Igår körde jag med väninnan till Byholma gamla skola. Vi såg inte att det står det på väggen, men som tur var öppnade en av berättarna dörren precis när vi körde förbi så att vi fattade att det var hit vi skulle.
Mikael Thomasson är en av berättarna på Sagomuséet och han är alltid rolig att lyssna på.
Fatima Bremmer i Värnamo
Igår åkte jag och väninnan till Värnamo och lyssnade på Fatima Bremmer på det fina nybyggda biblioteket i Gummifabriken.
Bremmer berättade om sin bok Ett jävla solsken, om Ester Blenda Nordström, som fick Augustpriset i fackklassen förra året. Mycket intressant om en svensk kvinna som gjorde undersökande journalistik före Walraff.
Fin gammeldags skylt!
Mysig barnavdelning!
Skön ungdomsavdelning!
Fina bokhyllor!
Kanngalan
Igår var vi på Kanngalan, Ljungbys gala för företag, med ungefär 300 gäster.
Jag ville att en kompis skulle ta kort på oss innan vi gick, men det hanns inte med utan hon gjorde det när vi promenerat till Garvaren och jag redan hade hunnit få håret oredat och blivit svettig, men maken är fin i alla fall.
Det var fint arrangerat med kandelabrar och uppklädda gäster.
Förrätt; lax från Toftaholm.
Huvudrätt; oxkind från Gästgivaregården.
Efterrätt; chokladmousse från Harrys.
Här presenterades maten och sedan var det prisutdelning (som jag tydligen inte tog några kort på).
Sedan försökte jag ta kort på mig OCH maken OCH bandet Uncover men det gick ju jättedåligt. Ni får tänka er att vi hade kul på dansgolvet i alla fall. Det braa med sådana här bilder är att jag inte behöver fråga någon om lov att lägga ut dem eftersom de är så suddiga så att ingen är identifierbar. Det var en riktig höjdarkväll med välförtjänta priser, ljuvlig mat, glada människor och härlig stämning!
Vernissager
Jag är lite ledsen att jag inte är i Göteborg och på bokmässan denna helg men jag har åtminstone varit på ett par vernissager i stället.
Igår var det vernissage för en utställning med foton av Christer Strömholm på Ljungbergmuseet. Jag kände inte igen namnet innan men tyckte att jag kände igen ett par av bilderna. Till vänster är Pontus Ljungberg, son till Sven Ljungberg som grundade museet, och till höger är Strömholms söner.
Idag var det vernissage på en utställning om jämställdhet i konsthallen med verk av fotoklubben Blickfånget och Teater 16. Länsstyrelsens jämställdhetsdirektör Karin Hopstadius invigningstalade.
Konstnärerna äger sina bilder och man får inte lägga ut kort hur som helst så då fotade jag kakorna. Utställningen innehåller många bra och tänkvärda foton och målningar.
Föreläsningar
Denna vecka har varit fylld av föreläsningar för min del. I måndags var det studiedag och en man från Inläsningstjänst berättade för personalen om vår nya kommunlicens som innebär att alla elever får tillgång till inlästa läromedel.
På tisdagen var jag på kommunens medarbetardag och en föreläsning med Ylva Källman som utgick från Mumintrollen!
Foto: Tomas Andersson
Här fick publiken använda sina mobiler i en omröstning. Det är ett bra sätt att vara delaktig, men jag tyckte inte om att hon frågar publiken så mycket. I och för sig är det frivilligt att räcka upp handen, men det var väldigt många frågor som skulle diskuteras.
Igår var jag på en föreläsning, också för skolpersonalen, med Charbel Gabro om integration. Han anses vara en av Sveriges bästa föreläsare just nu och ja, han var riktigt bra MEN han tog upp några ur publiken som han valde ut själv. Jag slapp men får fullständig panik av sådant! Jag tycker att man tryggt ska kunna gå på en föreläsning utan att riskera att behöva prata eller stå på scen! De allra flesta människor vill ju inte alls det så då får de väl plocka upp människor som tycker om att höras/synas!
