yfronten

Jag har just bestämt mig för att sluta försökskanina på eget bevåg. Jag slutade ta tabletter mot epilepsi för fyra månader sedan. Jag har ju inte epilepsi och känner mig inte särskilt manisk heller, vilket de här tabletterna också ska hjälpa mot. De ska kunna utjämna och balansera. Jag tänkte jag skulle se hur obalanserad jag blev utan och det har i och för sig funkat bra men jag sover inte ordentligt på nätterna och håller på att bli tokig av det, så nu får det vara nog. Läkaren sa att det här är tabletter som man kanske inte märker något av och att man kan ta dem i flera år. Men jag vill ju inte ta mediciner om jag inte behöver.

Idag åkte föräldrarna hem efter att ha bott i vår stuga ett par nätter. Igår var jag ute på stan med dem i tre timmar och jag blir lika förvånad varje gång jag lyckas sysselsätta mig och andra så länge. För Ljungby är inte stort. Men det gick lite tid på Ljungbergmuseet där vi tittade på Linnéutställningen som var trevlig. Tyckte det var kul eftersom våra esteter är med och ställer ut. Sedan satt jag en evighet på Apoteket och så gjorde vi lite andra saker.

Har just varit på Lindex och köpt två klänningar för 149 kronor, hurra, så bra fyndat! En ljusgrå och en mörkgrå och båda har långa ärmar så det är väl snart slut på säsongen, men det kändes ändå kul att köpa nytt, trots att det inte blev särskilt vårbetonat.

Vi har klippt baggen. Det är alltid spännande för det är en stor kille. Vi lade ett rep runt en bjälke i taket och så kopplade vi honom. Jag höll repet spänt medan sambon satt över baggens rygg och klippte honom. Jag vet inte hur andra gör med sina får. Klipper med maskin antagligen, men jag skulle inte vilja försöka få vår bagge att sitta på rumpan...

Efter den oväntade kommentaren på inlägget "olika laster och lustar", från den 6 april, om att folk vill ha såna som är sig själva har jag funderat lite över det. Visst är det bra att vara sig själv och blablabla och jag menar inte att man ska sträva efter att vara som alla andra, men om man är helt odräglig är det kanske läge att tona ned sitt själv lite? Jag har en kompis som var ihop med en dryg man som sa saker som "Det är inte lätt att vara ödmjuk när man är bäst" och jag har så svårt för sådant. Det är såklart bra att ha bra självförtroende och självkänsla och allt vad det heter men om man verkligen är trygg i sig själv ska man inte behöva skryta och bevisa saker hela tiden. Sedan har ju alla olika smak så man kan aldrig vara alla till lags. Jag har faktiskt grubblat mycket över hur man, framför allt jag, ska vara. Ibland tycker jag inte om mig och då förväntar jag mig inte att någon annan ska göra det heller. Om någon då försöker trösta mig så kan jag inte tro på dem. Vad ska någon med mig till? Fast det där är perioder som jag hoppas ska komma mer och mer sällan. Och Ville Niskanen var verkligen läskig och passade inte till Idol. Det tänker jag fortsätta hävda.

Nu ska mina föräldrar komma hit. Vi gjorde goda lammfärsbiffar igår och åt den fantastiska ostkakan från Flattinge.