yfronten

Idag inviger vi nya Sunnerbogymnasiet i Ljungby. TV 4 har varit här och filmat så de kanske visar en glimt från biblioteket. Hoppas bara att inte jag kommer med, för jag satt och panikade när det kom in en stor kamera. Tipsade fotografen att han skulle filma tjejerna som dansade magdans i matsalen så det gjorde han. Lokalnyheter ikväll alltså!

Vad roligt! En reporter på Veckorevyn har uppmärksammat att jag gjort hennes makaronipudding. Emma Sundh hävdar dessutom att den är sund (sorry, kunde inte låta bli). Till Emma och ni andra som undrar varför bloggen heter Yfronten. Jag heter Ylva. Innan jag började blogga skrev jag massmail till alla möjliga (och några omöjliga människor) och någon gång satte jag rubriken Y-rapport. En kompis tyckte att jag skulle kalla det Rapport från Y-fronten. Roligt. Nu har det kommit en bok som heter På Y-fronten intet nytt som jag ännu inte läst.

Idag träffade jag en ny lärare i fikakön som sa att jag varit hemma hos honom. Eh, varför det? undrade jag, som inte alls kunde placera honom. Förra året hade vi Punk i parken här i hembygdsparken och ingen ville gå med mig så jag gick dit ensam och hittade raskt några killar att prata med och sedan gick vi hem till honom och tittade på hårdrocksafton på TV. Sambon kom dit efter ett tag och var sur för att jag försvunnit så snabbt från punken som jag tjatat om, så vi stod ute på en gräsmatta och tjafsade ett bra tag.

Min frisör berättade att han känner en författare som han brukar be att signera böcker som presenter. Dag Lennartsson har skrivit böcker om whisky, golf och Astrid Lindgren.

Här händer det grejor! Igår var Gudrun Schyman här i hembygdsparken några hundra meter bort och pratade. Det var så dåligt annonserat så det kom bara trettio personer. Jag hade hört att hon skulle komma hit men visste inte vart och jag brukar veta vad som händer i stan. Idag hade vi brandlarm på skolan. Det var någon hantverkare som hade utlöst det och då känns det trots allt inte riktigt lika onödigt som när någon elev har "råkat" slå sönder en glasruta och tryckt på en knapp. Jag tyckte det var lite väl mycket polisbilar och avspärrningar för att bara vara vägarbete och det visade sig att de hade spärrat av halva stan för att det varit bombhot på banken. Mycket grejor på en gång som sagt. Själv kaosade jag när jag skulle från jobbet till frissan. När jag kom till min cykel på parkeringen utanför jobbet kom jag på att jag låst in plånbok, mobil och alla nycklar i ett skåp. Skolan var låst men som tur var öppnade en kollega åt mig så jag kunde hämta grejorna. Jag vill inte skaffa ett larmkort.

Var med en kompis på roliga affären Hitch (www.hitch.se) som haft öppet i snart ett år utan att vi lyckats ta oss dit. Nu har jag ett par sanslösa knästrumpor som är röd- och svartrandiga med vita dödskallar på. Och ett nytt nitarmband. Jag ska vara cool! Såg förresten nyss Idol 2006 och vred mig i plågor över att Ville Niskanen gick vidare. Bara för att man är fet och rödhårig behöver man inte tro att man ska ta revansch på hela världen.

Jag har svårt att lära mig nya saker. Igår lärde jag mig att öppna vår garageport. Har ju bara bott här i sex år. Vi brukar ha porten olåst men nu har sambon lite saker där som han inte vill ha stulna så han har börjat låsa och jag har alltså lärt mig vilken nyckel det är, och både hur man låser och låser upp. Storartat! Idag har jag övat på att parkera. Jag tycker det är svårt att backa och att parkera så jag brukar försöka undvika det. Nu hade jag bestämt att jag skulle till banken när jag hade tagit bilen för att hälsa på en kompis som bor en bit iväg. Det borde inte vara sådan trängsel på banken och dess parkering vid elvatiden, tycker jag. Höll på både att bli påkörd och att krocka en annan bil på parkeringen. Gaaah!

Osammanhängande grannen kom utsprintandes i bar överkropp (62-årig pensionerad alkis = ingen trevlig överkropp) och undrade vad det är för nyhet att en danska gjort succé i USA. Det handlade om regissören Susanne Bier som det stod om i hans tidning. Jag tycker det är ganska roligt om det går bra för nordbor i Amerika, jag.

Idag har min matlagningsperiod lett mig till att göra makaronipudding från ett recept i Veckorevyn. Det blev gott.

Vecka 35

* Läser: Har läst ut Blendas bekännelser av Anita Eklund Lykull och Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren. Vidunderliga kärleken var riktigt annorlunda och mystisk. Jag fattar inte hur man kan komma på en sådan historia! Det kändes äkta och helt otroligt på samma gång. Undrar om den platsar under det schizofrena begreppet magisk realism. Jag läser helst realistiska böcker som man kan relatera till och identifiera sig med personerna eller också ska det vara som den här, välskrivet och spännande. Det måste ju vara något som griper tag i en så att man vill läsa vidare. Hade en elev som ville ha blanka böcker. Hon menade sådana som ser nya ut och har liksom blanka omslag och inte tråkiga gröna eller röda ryggar som våra biblioteksböcker oftast har. Jag förstår vad hon menar för jag måste tyvärr erkänna att jag själv lockas av fina framsidor men jag har lärt mig att bortse från ryggarna.

* Lyssnar på: Bagateller med Folk & rövere. CD från 2002. Sambon reste mycket med jobbet förut och jag brukade be honom att köpa skivor från olika länder. Det här är en helknäpp sak från Norge. Vi spelar gärna den när vi har fest. Stor hit i Norge var Utadaesjaelåpplevelse (utanfördejsjälvupplevelse) med skojiga refrängen:
få se dae dans, dans, dans åppå bore
legg dae ne
få se dae dans, dans
utadaesjaelåpplevelse
på gulve

* Veckans citat: "-Jag vet allting! Jag vet att man ska vara tyst i domkyrkor, bibliotäk och apotäk!"
En lärare berättade om barnbarnet som är 2 1/2 och redan så klok. Killen bor i Lund och därför är alla kyrkor domkyrkor.

* Veckans händelse: På torsdag är det invigning av nya Sunnerbogymnasiet i Ljungby. Klockan 11.00 börjar det och sedan är det inga flera lektioner den dagen. Programmet verkar vara hemligt men det kommer att vara musik och tal och mat. Och på kvällen är det personalfest.

Igår hade vi vår kräftfest. Vi var tre par. Jag förundras alltid över hur par tilltalar varandra. En kille kallar tjejen för Gumman hela tiden. Det andra paret kallar varandra för Älskling och Hjärtisen. Också hela tiden! Det är kanske sött men jag skulle bli tokig om någon höll på och gav mig konstiga tilltalsnamn. Visst utvecklar par egna språk. Det är väl oundvikligt när man varit tillsammans i tio år som vi snart har, men just dessa smeknamn har jag problem med. Jag har aldrig kunnat säga Älskling till någon så att det låter naturligt. Blev fullständigt förundrad när jag träffade sambons engelska mormor första gången och hon genast sa "Love" till mig. För att inte tala om allt hon kallar sambon, det är darling, honey och sweetheart, värre än i TV-serien Helt hysteriskt.

En kompis berättade att hon sett Eric Gadd på tåget från Lund nyligen. Jag gillar inte hans softa mjukjazziga musik men det är ändå en kändispoäng. Och nyss ringde en kompis som jag inte pratat med på evigheter. Hennes dotter går sista året på gymnasiet och funderar på att åka till Spanien sedan. Min kompis har kontakter i Barcelona, till exempel en tjej som äger ett limousinföretag som kört Madonna och Will Smith när de varit där. Wow! Häftigt om dottern kan nästla sig in som skådis/modell eller vad hon nu har tänkt.

Inatt var vi och fiskade kräftor i Vättern. Sex personer, nio burar... elva kräftor. Vi har köpt kräftor för att äta ikväll och så får de nyfångade bo i vår damm och kanske vara med på kräftfest nästa år i stället. Vi bjöd många på kräftskivan men blir nog bara samma sex som fiskade. Flera skulle på 30- och 40-årsfester ikväll. Jag har en känsla av att många som fyllt jämnt nu i sommar ska ha fest ikväll av någon anledning. En tjej ska köra cancersjuka barn på MC och en annan ska äta pizza med sin mormor. Jag sa till en kille som är helt slut och sjuk efter första skolveckan att det blir flera fester och att han kan få vara med i Runkarps bastuklubb sedan. Vi får väl se vad det blir utav det. En bastu står ganska högt på projektlistan nu så det blir nog bygge i september.

Det var roligt att fiska kräftor. Jag har bara varit med och plockat upp burar en gång för länge sedan. Nu har jag testat ett par nya vadarbyxor och det var lika kul som senast jag gick i vadare i Lummelundagrottorna 1987. Man blir ännu lättare än man vanligen blir i vatten och en liten tjej som var med började nästan flyta omkring. Jag gick ut till midjan i vattnet och skrämde in en kräfta under en sten. Hade ingen lust att böja mig ned efter den eftersom jag inte ville bli helblöt. Sparkade stenen och skrämde kräftan ännu längre ned.

En gång i mitt liv, efter att ha gjort en enkätundersökning, lovade jag att jag skulle ställa upp på alla undersökningar, men jag minns inte om jag tänkte för all framtid eller bara för ett tag. Hur som helst så blev uppsatsen klar år 2000 och jag har hunnit vara med på många undersökningar sedan dess. Har fortfarande svårt att säga nej. Det är skönt att ha NIX-nummer för då slipper man telefonförsäljare men undersökningar slipper man inte och nu har jag varit med i en undersökning som handlade om tvättmedel, diskmedel och chips. Jag vet inte vad jag använder för tvättmedel för tillfället, det var något billigt jag köpte i flerpack, diskmedel har jag faktiskt Yes och ibland den utländska varianten Fairy, som jag också hittat billigt någonstans, och chips äter jag helst Pringles. Undrar vad de egentligen ville åt i den här undersökningen och om de fick något vettigt ur mig? Fånigt blev det när tjejen frågade om jag sett någon reklam för vissa märken nyligen och rabblade upp handlingen i reklamfilmer. Jag har bara TV4 och har inte sett någon reklamfilm på evigheter. Minns inte en åker med potatisar och en speakerröst som säger något om storlekens betydelse...

Idag frågade jag en tjej på Kalmar truck om hon hade näshårtrimmer. Det kan tyckas vara en oartig fråga men jag trodde faktiskt att hon jobbade på Överskottsbolaget. När jag generat och skrattande försökte gå därifrån och tala om det roliga för sambon hojtade hon efter mig att hon trodde hon visste var de fanns.

Jag fortsätter att överraska i köket. Svärmor odlar egna tomater och vi får mängder. Jag gjorde caprese till förrätt, en italiensk sallad som nästan bara består av tomat och mozzarella och sedan åt vi pitabröd med hm, mycket tomater och mozzarella.

Jag mår halvrisigt. Bokstavligt. Har ont i högra örat och ser suddigt på vänstra ögat. Om det inte går över snart tänker jag bli hypokondrisk och tro att det är hjärntumör. Än så länge tror jag bara att jag är förkyld som jag brukar bli till hösten när jag utsätts för vädersvängningar och en massa virus- och bacillbärande människor.

Har dåligt samvete både för att jag gör och för att jag inte gör saker. Det brukar inte bekomma mig så mycket att sambon grejar och snickrar jämt för det är liksom det han gör, men nu märks det så väldigt väl att jag inte hjälper till så mycket med nya lägenheten. Det är inte för att jag tycker det är karlgöra att bygga utan för att jag tycker att jag är värdelös och oupplärbar. Min bror, som är språklärare, har förresten imponerat på mig i sommar genom att bygga en trappa. Han sa att de förbryllade på bygghandeln när han inte visste vad de skulle ha för brädor utan tog hand om barnen medan hans fru som är arkitekt talade om vad de ville. Kul! Så det går bara man vill, (för vem?...) antar jag, och jag vill inte. Därför försöker jag att vara lite kökslig för omväxlings skull. Nu experimenterar jag med ett recept jag hittat på päronsmulpaj och har tagit äpplen i stället. Den stora nyheten för mig i pajen är flytande smör- och rapsolja. Om fem minuter är det klart!

Det har kommit roliga program till vår skola, som media, estet och mode. Kul med nya elever som är lite annorlunda mot de som går de teoretiska programmen vi haft sedan tidigare. Jag har lite svårt att inte stirra på tjejerna som målat sig vita i ansiktena och har toksvart spretigt hår och jag tycker att de är modiga.

Nu har Försäkringskassan bestämt att jag ska ha sjukersättning i stället för sjukpenning på halvtid. Det känns ganska konstigt att en läkare jag aldrig träffat har gjort en utredning om mig men jag höll med om det mesta i papprena så det blir nog bra. Jag har skaffat mig själv ett nytt schema. Eftersom jag har skumma sovvanor är det bäst att jobba eftermiddagar. Jag hoppas jag kan sluta med sömntabletter snart innan jag blir helt beroende, men har alltid varit morgontrött så även när det stabiliseras kommer jag att tycka det är utmärkt att börja jobba framåt tolv.

Idag åkte jag med mesta fikakompisen till Öhrs lantcafé som hon pratat om i flera månader att vi måste till. Jag har aldrig varit där förut så det var en intressant ny fikaupplevelse. Svinmysigt ställe! Goda ciabbatas med mozzarella och parmaskinka. Ville ju såklart ha efterrätt och köpte blåbärspaj med vaniljsås och fick sedan se en liten lustig skål med något brunt glegg. Frågade vad det var och när expediten sa att det var en väldigt god brüllépudding måstade jag ha det också. Hon blev nog motvilligt imponerad av mig när jag hade orkat äta båda själv... Mitt nya sunda liv får börja en annan dag och gymmet öppnar den 4 september.

Jag kan inte släppa det här med Arne från förrförra inlägget. Det var så himla sjukt att kalla det för en lek och säga att alla skulle dansa med honom. Jag hade aldrig träffat karln innan och utropade "Vem är Arne?" mitt i alltihopa. Det visade sig vara en i och för sig charmerande man med vackra mörka ögonbryn som var en jävel på att bugga. Han dansade så mycket den där kvällen så han behövde knappast någon uppmuntran. När jag klagade för värdinnan att jag inte kan dansa så sa hon att med Arne kan alla. Det får vi aldrig veta... För att visa att det inte var själva Arne jag hyste agg mot satte jag mig i knät på honom (han hade dessutom tagit min plats och det fanns ingen annan stol ledig vid det bordet) och pratade med en kompis, Arne och hans fru om plastgranulat och barn. Arne kände igen mig från kommunbiblioteket där jag inte jobbat på tre år, det är lite imponerande.

Idag har vi plockat egen potatis men det gick inte så bra för det var nästan mindre potatis än när vi satte den. Kanske för att fåren har klivit runt i landet. Räddade en tacka från att trilla ned i en gammal brunn. Hon hade klivit över ett dåligt stängsel och kom inte ut igen. På vägen hem såg vi tre rådjur varav två kid mitt på vägen i en liten by. Och idag började alla eleverna på skolan så det har varit en händelserik dag.

En sak jag blir trött på är människor som tycker det är trevligt att "komma tillbaka efter semestern och i vanliga gängor igen". Alltså, jag tycker om mitt arbete. Det är det enda jag kan tänka mig att jobba med. Men det är ju bättre att vara ledig. Jag behöver rutiner och struktur på tillvaron men är en mästare på att få tiden att gå genom att läsa, sitta vid datorn, lyssna på musik, flyta runt, eh, pyssla med jag vet inte vad.

Vecka 34

* Läser: Blendas bekännelser av Anita Eklund Lykull. Ungdomsbok om Blenda som nyss gått ut gymnasiet och vars stora problem är att hon älskar mat och väger 114 kilo. Det är svårt att veta vad hon ska göra efter sommarjobbet på en pizzeria som ju knappast hjälper henne att bli smalare. Målande beskrivningar av hur expediter i affärer antingen ser på henne med medlidande eller avsmak och skickar henne vidare till tantaffären Heavy is hot.

* Lyssnar på: Gud straffar somliga med en gång med Caj Karlsson & världens bästa band. CD från 2004. Jag såg nyss reprisen av programmet Caj och hans demoner. Caj hade tidigare en grupp som hette Sinn Fenn vars två skivor jag har och tycker mer om än denna med hans nya konstellation. Innan spelade han lite folkmusikinspirerat men nu är det mer rockigt. Det här är också bra men jag är särskilt svag för folkmusik med irländsk touch. Kluriga texter producerar han i alla fall fortfarande.

* Veckans citat:
"Kan man vara mentor utan att veta om det?"
"Du får blommor till examen..."

Sista veckan på skolan innan eleverna kommer är det en del grejor som inte är riktigt klara. Imorgon börjar de och då har förhoppningsvis alla klasser fått minst en mentor.

* Veckans händelse: Ja, det får bli skolstarten då. Jag vet just inget annat som händer den här veckan.

Igår var vi på ännu en fest i ett fantastiskt prydligt hem, med jacuzzi och en STOR storbilds-TV. Där var ungefär 25 personer men inte många vi kände. Trevligt med god mat men sedan hände något jobbigt. Värdinnan och en av hennes kompisar hade gjort en lek. Alla tjejer fick en lapp med varsin siffra och skulle dansa med Arne. Nehej, tänkte jag, här ska inte buggas med någon Arne! Jag försvann diskret från platsen och hittade ett rum med ett par killar som spelade ett roligt hockeyspel, där jag glatt hoppade in som domare. Jag var borta ett bra tag men en kompis trodde inte jag kommit så långt eftersom skorna stod kvar i hallen. När jag förklarade den knepiga situationen för hockeykillarna sa den ena "-Varför hatar du Arne?" Så var det inte riktigt, utan grejen är att jag tycker riktigt illa om att bli beordrad att dansa. Jag kan ju inte bugga och har inte tänkt lära mig heller. De som tycker det är kul kan ju dansa och låta mig vara i fred. Jag har fortfarande traumatiska minnen från när jag var ihop med en kille vars familj dansade framför Bingo-Lotto.

På kvällen tog vi taxi in till stan och gick på tältnatta. Petter och DJ Sleepy spelade i det stora tältet och det var riktigt dåligt så där orkade jag inte vara så länge. Sambon var på bästa reda-upp-humör och såg som sin uppgift att gå omkring och vara jobbig men artig och fråga alla vakter och poliser han hittade efter öronproppar. Han nöjde sig inte med att vi fick några från hotellreceptionen utan frågade vidare för han blev så upprörd över att det bara verkade vara en människa som visste var det fanns. Det är gulligt att han bryr sig om mina öron när det är konserter men tyvärr blåste jag sönder dem redan i måndags under musikskolans konsert.

Igår var det karnevaldagen här. Det går till så att företag, föreningar och andra konstellationer går karnevalståg och sedan drar man runt på stan och äter och dricker och dansar och lyssnar på musik. Vi satt i en backe bredvid polisstationen och tittade på tåget, och konstaterade att det där med att polisen skulle hålla extra koll på medhavd alkohol på offentlig plats inte var så noga. Eller så var det väldigt många som hade med sig läskburkar...

Efter att ha sett karnevalen var vi på fest hos en kille som har en sjukt fin lägenhet! Meningen från början var att vi skulle stå på hans balkong och titta på tåget men i år gick det inte förbi där. Han har fem rum och en takhöjd på 3,70. Öppen spis, storbilds-TV, sköna skinnmöbler och vackert matsalsmöblemang. Det var så smakfullt intrett så jag blev nervös och undrade var han har alla grejor, men ändå funderar han på att anlita en inredningsarkitekt. Han har en dörr som leder ner för en trappa och rakt in i köket på fiket under! Jag går inte på det fiket för de är så otrevliga där, men bodde jag där skulle jag nog kunna vara sams med personalen.

Igår hade Rotary och Rädda barnen stödkonsert för barn och ungdomar i Vitryssland. De hade den helt osannolika kombinationen gospelkör och hårdpunk. Fast kören sjöng först så alla panschisar hann gå därifrån innan Ljungbygruppen Senap höjde volymen och sänkte medelåldern på publiken med sisådär 75%. Jag och en kompis var några av få som var där för att se båda. Väninnan är tydligen en sådan som man försöker värva. Jag lyssnade häpet till när hon under loppet av kanske en timme råkade ut för förfrågningar om att vara med i gospelkören och att träna med orienterarna.

Igår var det så mycket folk så jag fick inte se vare sig modevisningen eller Ljungbyartisten. Satt i ett öltält ett tag och gick hem, blev trött och somnade jättetidigt, för att vakna halvett på natten och grubbla över vem det är som skriver så dåliga texter till Jessica Andersson. Visserligen sjöng hon inte "kan han inte sänka sig..." som jag trodde utan det var ju melodifestivallåten "när kalla nätter sänker sig..." men hon sjöng faktiskt flera konstiga saker som "du får för dig att du förför mig".

Igår skulle jag ta ned några skålar från en hög hylla, hade glömt att det var flera delar som stod i varandra och fick den översta i huvudet innan den trillade i golvet och gick sönder. Att få en keramikskål i skallen från två meters höjd gör väldigt ont så jag vrålade högt. Då kom sambon och trodde att jag skurit mig. Som att inte det här var illa nog. Jag blir som en ledsen barnunge och ska tröstas när jag slår mig. Sambon sopade upp skärvorna medan jag satt och klappade mig själv på stackars ömma huvudet.

På kvällen var jag på musikalen Saturday night fever, en nedbantad version på en timme med bara sång och dans. Det fascinerar mig med sådana som kan dansa och sjunga samtidigt. Riktigt fartig show och en massa fina låtar jag hört som jag inte visste att de var därifrån.  Kändispoäng: jag visste att Andreas Lundstedt var bög långt innan han kom ut i pressen. En kusin tog reda på det på en fest. Hon misstänkte det och stötte lite på honom för att kolla och då sa han att hon var trevlig men att han inte var intresserad av tjejer.

Idag har jag spelat boule på arbetstid. Vi hade friskvård och det kändes som en lagom aktivitet eftersom jag inte hade lust att byta om. Vi hann spela i nästan den timme som var planerad innan det började regna och jag var riktigt duktig.

Efter en sväng på matkulturella torget som öppnade idag kände jag att något var väldigt fel. Det finns ingen langosvagn i år! Så får de inte göra mot mig. Jag som väntat ett år på att få mina langos med sylt och grädde. Trauma! Nu får det bli tunnbrödrullar med kräftstjärtar i stället. Det är ju nästan riktig mat.

Igår hade musikskolan konsert med gästartist Jessica Andersson. Det var fantastiskt pampigt med en orkester på hundra personer och duktiga dansare, som höll på i en och en halv timme. Jag hamnade mellan kommunchefen och kalasgeneralen minsann. Det var en del av stadens 70-årsfirande och kommunchefen skulle tacka Jessica efteråt och en kompis skulle ge henne blommor och blev presenterad som kalasgeneral, som hon kommer att få kallas ett långt tag framåt.

Den här veckan händer det mycket. Jag har börjat jobba igen och det är ljungbydagarna. Det var jobbigt att komma tillbaka efter ett långt sommarlov och behöva utstå en massa mingel med människor jag aldrig pratar med annars. Fast det var bra med gratis mat och tårta och så pratade jag såklart med trevliga människor också som jag inte bara får försöka hitta på artighetsfraser till. Nästa vecka kommer det 1400 elever också.

Idag hade jag tänkt börja jobba klockan åtta, men det gick inte. Var uppe och tog en sömntablett halv tre inatt och sov till halv tio. Missade en konferens med viktig planering, hopps!

Igår var vi på Helena Paparizou. Det var en riktigt bra konsert och kändes konstigt att hon spelade för kanske tusen personer när hon kan ha monsterspelningar i Grekland. Sambon var i Grekland när Antique vunnit schalgerfestivalen och höll på att få stryk när han påpekade att hon är svensk. Född i Sverige med grekiska föräldrar och bor i Grekland nu så hon kan säga att hon är både och. Kul att hon pratar göteborgska, tycker jag. Hon är vansinnigt snygg, den tjejen! Jag tyckte också att jag var fin i min glittriga topp med bara ett axelband men blev lite generad när några gymnasiekillar vrålade "Bibliotekarie utan BH!" efter mig.

Vecka 33

* Läser: Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren. Vinnare av Augustpriset som bästa svenska roman 2002. Jag har inte läst Vallgren förut, bara hört en skiva med kluriga texter med honom.

Huvudpersonen Hercule Barfuss föddes på ett horhus 1813 och var så missbildad så att ingen trodde att han skulle överleva. Han hade förmågan att kunna läsa andras tankar vilket han snart lärde sig att hålla hemligt. Hercule kände trots sina handikapp samhörighet med en flicka som föddes på bordellen samma natt som han och glömde aldrig bort henne. Fascinerande historia.

* Lyssnar på: Moderna visor och ballader. Dubbel-CD från 2001. En hel hög med äldre kända svenska vissångare samsas här med lite nyare artister som Eva Dahlgren, Stefan Sundström, Peter LeMarc och CajsaStina Åkerström. Trevlig blandning när man inte orkar med en hel skiva med samma artist.

* Veckans citat:
- Varför kör du på fel sida?
- Det gör jag alltid.
- Jaha?
- Sa du inte "varför hör du på P4"?

Jag satt i baksätet och försökte kommunicera med pappa som körde.

* Veckans händelse: Ljungbydagarna. Hela veckan! Musikskolan med Jessica Andersson på måndag. musikalen Saturday night fever på tisdag. Modeshow på onsdag. Kräftskiva på torsdag. Karneval på fredag. Petter & DJ Sleepy i stora tältet på lördag. Önskepsalm på söndag. Massa god mat och rajraj i hela stan. Se programmet på www.ljungbydagarna.se

Jag samlar mina egna poäng i EM. Sambon var och kollade igår eftersom han fick biljetten betald och hade turen att få se Kallur ta guld. Här är mina kändispoäng: Kajsa Bergqvist -hennes farbror har varit min granne, klassföreståndare och mina föräldrars kollega. Har en kompis som haft Kajsas tränare Yannick Tregaros pappa som chef. Har en kompis som varit klasskompis med Erica Johansson. Har en kompis vars mamma varit tillsammans med Karolina Klüfts pappa. Tror att jag fick det rätt nu, ni vet vilka ni är, tala om ifall jag har fel. Oj, nu åskar det, dags att stänga av datorn!

Jag har länge pratat om att vi kunde öppna en pub i stugan, Runke pub, eller en kurort, Runke brunn. Bor man i Runkarp måste man få använda namnet så mycket som möjligt, anser jag, men jag vet de som kommer därifrån som uttalar det run-karp. Nu har vi i alla fall kommit ett steg på väg; med ett par gamla stolar och ett bord på loftet är det som en mycket liten lönnpub. Man får klättra upp på loftet med stege och där är kolsvart. Vi satt där en kväll, sambon och jag, och halsade ur en vin- respektive whiskyflaska. Bekvämt avstånd till höskullen sedan om man känner för det.

Igår såg jag ett program som heter Nära djuren om djur i danska djurparker. Det var en tapirmamma som hade käkinflammation och skulle opereras. De sövde ned henne och så dog hon! Det ska de väl inte visa i TV?! Jag blev alldeles tårögd och tyckte så synd om den stackars övergivna ungen. Maria, du minns "pirbebisen" på vårt kylskåp. Tapirungar är jättegulliga, prickiga och randiga på samma gång. Jag har alltid fascinerats av ovanliga djur som tapirer, loris, bältor och lemurer.

Det är många som tror att jag är intelligent. Det tror inte jag. Vad är intelligens? Jag funderar mycket men kommer väldigt sällan fram till några bra lösningar på problem. Jag tror att jag är ganska normalbegåvad. Är det någon som är klurig här så är det sambon som fixar allt praktiskt. Jag är teoretisk och då blir det ju inte så mycket gjort. Det beror såklart på vem man jämför sig med och eftersom jag känner en massa smarta människor brukar jag inte känna mig så superfiffig själv. Å andra sidan är det påfrestande att umgås med människor som är tröga, jag blir till exempel trött på sådana som säger om samma saker hela tiden eller förklarar mina skämt för mig, så det är bättre att prata med dem som är på samma våglängd. Jag har också märkt att überintelligenta människor ofta är insnöade på ett smalt ämne och då är de inte så roliga att prata med. Bäst är distanserade och roliga människor som killarna jag satt mellan på min brors bröllop. Den ene har doktorerat i jag-vet-inte-vad och forskat på Sydpolen och är något så fruktansvärt snabb i repliken.

Vad irriterande! Jag tycker att Stars are blind med Paris Hilton är en bra låt. Det vill jag väl inte tycka heller?! Jag brukar strunta i vad jag tycker om människor i övrigt om jag gillar deras musik, men i det här fallet blir det svårt. Jag tycker att Paris är för mycket och framför allt att hon är överallt, och nu sjunger hon också. En kompis som haft en musikalisk pojkvän och medverkat som doa på hans demo säger att det går att få alla röster att låta okej om man gör tillräckligt många inspelningar och att det går att förvränga röster hur som helst. Hoppas att Paris inte kan sjunga egentligen och att hon inte ska ut och spela lajv. Jag skäms inte över att jag köpt skivor med produkter som Amy Diamond, Excellence (jo, lite, men den ksotade 20 kr på antikvariat och jag har ju sett dem) och Lucy Street, men jag tänker INTE köpa något med Paris!

Föräldrarna har åkt hem. Jag har ätit glass med en kompis som är lärare som kunde informera mig om skolstarten eftersom jag som vanligt inte fått veta något. Av någon underlig anledning har jag inte fått det brev som övrig personal verkar ha fått, men jag antar att det gäller mig också så jag går till skolan till klockan åtta på måndag. Eleverna börjar inte förrän veckan efter så jag ska hinna förebereda mig lite mentalt innan.

Igår cyklade vi till stugan och sov över. Idag låg jag och läste på bryggan tills det blev för obehagligt med torråskan. Det var helkonstigt med sol över mig men svart längre bort och riktiga knallar fast jag inte såg några blixtar. Sambon tog med cykelstället på bilen eftersom jag inte ville cykla hem. Han cyklade till jobbet i morse vilket jag tycker låter skitjobbigt eftersom det är arton km och han börjar jobba sju. Han talade om att han hört på radion att det varit nio larm till räddningstjänsten precis från området där vi har stugan. Där satt jag ensam i en liten stuga på en kulle där träden blåst ned i stormen, otäckt!

Igår gjorde jag något fantastiskt pinsamt och roligt. Mamma skulle visa mig en ny cykelväg till stugan. Det var bara det att den slutade på en fotbollsplan och jag råkade cykla in på planen mitt under pågående match... Som tur var så var de flesta spelarna på andra halvan och jag cyklade aldrig framför målet som jag var på väg att göra. Eh, jag kan inte förklara varför jag gör sådant här, nej.

Trots att teboden i Markaryd var stängd igår åkte vi åt det hållet i alla fall, för jag hade några andra projekt. Fick äntligen se Rutehall, en helt otroligt märklig sten som verkligen har ett rutmönster, som jag har tänkt i flera år att man borde se. Var på turistbyrån i Markaryd och informerade oss mera om Rutehall. Åt med trevlig utsikt över en sjö. Badade i sjön vid folkhögskolan där jag var på konferensresa i juni. Gick en liten slinga på åsen i naturskyddsområdet Hannabad. Letade förgäves efter en enorm ljunghed som ska finnas utanför Markaryd. Letade reda på svärfars grav på Markaryds kyrkogård. Föräldrarna är bra att ha med om man letar efter saker. De tycker det är roligt. På egen hand brukar jag tycka att det är lönlöst eftersom jag aldrig vet var jag är eller vart jag ska...

Mina föräldrar fick inte nog av mig när jag var hemma så nu har de kommit hit. Vi har talat om att vi inte har tid med dem när vi renoverar lägenhet och förvarar dem ute i stugan, så får de roa sig själva. Det går ganska bra, förutom att de ska äta och dricka hela tiden. Mamma blev arg när jag bara hade jordgubb-limecider och så fick jag den oundvikliga föreläsningen om att cider betyder äpple och att man inte får kalla något annat för cider efter första juli, men det gör de i alla fall. Min mor har också ett särskilt förhållande till te, som inte får vara smaksatt, för då är det inte te. Idag hade vi tänkt åka till teboden i Markaryd men den är stängd på måndagar så nu vet jag inte vad vi ska hitta på.

Jag ska inte gå på Lordi när de kommer till Sverige, som jag funderade på, för det är på en onsdag. Men jag och min finska kompis har flera planer. Vi vill gå på melodifestivalen i Helsingfors nästa år. Det vore häftigt.

Vecka 32

* Läser: Om skönhet av Sadie Smith. Jag har hållit på med den här boken hela sommaren. Den har varit stugbok men nu har jag tagit hem den. Sadie skriver bra men en aning omständligt ibland så jag kan inte slöläsa utan måste vara koncentrerad. Ett typiskt roligt utdrag ur boken: "Han kände fortfarande en otäck närvaro i rummet. Han höjde blicken. Den där underliga spöklika flickan som aldrig sade ett ord tog god tid på sig att packa ner en styck anteckningsbok och en styck penna. Till sist gick hon bort till dörren och började i stället ägna sig åt otäck närvaro där."

* Lyssnar på: Intensive care med Robbie Williams. CD från 2005. Jag har lånat en rysk kopia av en kopieringsskyddad skiva av en kompis. Det gick att kopiera en kopia, hehe. Roligt med denna ryska utgåva är också att det är 18 spår mot svenska 12. Jag gillar Robbie men har aldrig köpt något av honom. Men som kompisen som varit i St Petersburg sa; när de kostar femton kronor styck kan man köpa hur många skivor som helst. Bästa låten är sönderspelade singeln Advertising space.

* Veckans citat: "Jag kan inte ro om ni är så där dumma". Vi satt ett gäng med vuxna och min brors treåring i en eka på land men lekte inte tillräckligt bra med honom, så han blev sur, klev ur båten och gick iväg.

* Veckans händelse: På lördag spelar Helena Paparizou på Garvaren i Ljungby. Showen börjar kring midnatt.

Idag är jag en ylvader. Sambon tycker att jag låter som Darth Vader när jag försöker andas genom min förkyldtäppta näsa. Som tur är så är jag inte så sjuk så det hindrar mig från att göra roliga saker. Igår var jag och tittade på trädgårdsdagen på Gamla torg. Groupade lite på Klas från Klas Kapell, en ljungbygrupp som inte finns längre, och frågade om det fortfarande går att köpa deras skivor. Han sa att jag kan få en och det hoppas jag han kommer att fixa. Han verkade lite generad och sa att de är bättre lajv än på skiva, men det är ju inte ofta man får höra honom lajv. De andra musikanterna var en duktig tjej från högstadiet som sjunger covers och en kille som är sjutton som sjöng så jag trodde att det var en Winnerbäcklåt jag aldrig hört, men han hade skrivit den själv, jättebra!

Fick uppdrag från kompis Lilldjuret att besvara en enkät om böcker, så det ska jag göra nu!

1. En bok som förändrade ditt liv? Det är jättesvårt att säga! Kan man inte säga en författare i stället? Barnböcker har gjort störst intryck och avtryck hos mig och utan Astrid Lindgrens böcker skulle livet ha varit bra mycket fattigare. Jag har lekt Ronja, Emil, Pippi och bröderna Lejonhjärta.

2. En bok du läst mer än en gång? Jag brukar inte läsa om böcker. Har inte tid när det finns så mycket jag vill hinna läsa. Då får det gå flera år emellan i så fall. Det blir Lindgren igen. Ronja Rövardotter är så bra!

3. En bok du skulle vilja ha med dig på en öde ö? En överlevnadshandbok kanske, med recept på palmhjärta och leguankött.

4. En bok som fick dig att skratta? Mess av Jens Ganman. Härligt rolig och galen bok som snart ska komma som film, hur de nu har lyckats filma den?

5. En bok som fick dig att gråta? Allt för min syster av Jodi Picoult. Outhärdligt sorglig om en tjej som har en ovanlig sjukdom och behöver blod från sin syster som fötts för det ändamålet.

6. En bok du önskar hade skrivits? Den optimala självhjälpsboken mot dåligt självförtroende. Det stör mig att folk som är dumma i huvudet men har bra självförtroende klarar av en massa saker bara för att de tror på sig själva och så motsatsen då, en massa smarta människor får aldrig chansen för att de inte vågar.

7. En bok som inte borde skrivits? Alla böcker (visserligen är de inte många, men dock) som skrivits efter filmmanus, som exempelvis Gremlins.

8. En bok du just nu läser? Om skönhet av Sadie Smith. Vita tänder var fruktansvärt bra, Autografjägaren bra och denna tredje är också bra. Man får liksom försöka koppla bort att debuten var så fantastisk så blir man inte besviken för den här ÄR bra, fast inte lika. Språket är underbart. Extremt begåvad, ung författare.

9. En bok du tänkt läsa? Jag har många böcker på att-läsa-listan. Just nu är jag mest nyfiken på Johanna Thydells senaste Det fattas en tärning som jag står först i kö på. Här tror jag också man ska passa sig för att jämföra med den förra som var riktigt bra. Den här verkar också bra men annorlunda.

10. Skicka vidare till fem andra bloggare? Pessimista, Helena, Hallonbåten, Camilla och Thegreenfinch.

Dålig trend, flera kompisar håller på att göra slut med sina pojk- och flickvänner. Det tycker jag inte alls om, särskilt inte när det är par där jag vill fortsätta att träffa båda. Själv har jag tvingats bryta kontakten med en kille som jag ville ha som vän men han ville ha mig som flickvän. Väldigt sällan funkar sådana förhållanden. Det ska jag försöka lära mig nu. Jag har fortfarande några killkompisar som jag varit kär i men det tar ju flera år innan det blir en vettig vänskap. Varför ska det vara så svårt att ha kompisar av motsatt kön?

En liten (förhoppningsvis bagatellartad) depression på gång. Det märker jag på att jag blir grubblig, får en klump i halsen, svårt att andas och omotiverat sänkta ögonbryn. Japp, det är nojan för att börja jobba igen som har infunnit sig.

Igår var vi på en pubafton med skottsk musik, Kevin Henderson Band, två killar som hette Kevin från Skottland och en tjej från Shetland. Mycket fint och trevligt! Synd att sådant aldrig händer i Ljungby utan att man måste åka till Tiraholms fiskrökeri som ligger några mil bort. Sambon började prata med en kille från Malta som blev förvånad när han berättade att hans föräldrar träffades just där. Inte så många som kan säga det. Vi höll på att få en inbjudan till Malta, men då skulle vi åka hem. Jag vill jättegärna åka dit.

Nu när vi har chansen vill vi välja våra grannar själva. Det lite jobbiga är att vi har ett par som är här och tjatar hela tiden och vi vill inte hyra ut till dem. Jag vill ha någon som är trevlig eller åtminstone inte stör på något sätt. De här verkar i och för sig hyggliga, men jag vill inte ha ett ungt rökande par som planerar att skaffa barn. Lägenheten är liten och passar för en eller två personer. Vi får nog säga det här med rökning som skäl, eller att vi har tänkt hyra ut till någon annan. Eller sälja lägenheten dyrt, så slipper vi vara hyresvärdar. Jag har lite svårt att tänka mig mig själv som hyresvärdinna. Om någon kommer och säger att det är stopp i avloppet och inte sambon är hemma? Då blir det dyrt!

Den här dagen började inget bra. Jag tokmessar före klockan nio eftersom det är gratis och sambon gillar inte att vakna av det. När jag stod i duschen trodde jag att den exploderade över mig när slangen plötsligt sprack. Pang! sa det och började spruta åt alla möjliga håll. Sedan skulle jag byta linser men hade glömt att ta ur de gamla. Väldigt obehagligt och grumligt blev det innan jag fattade vad som hände. Nu ska jag laga panerad hokifilé och måla ett tak innan det blir krig här för att jag bara sitter vid datorn.

Förra veckan undrade jag vad man ska ha barn till och det undrar jag fortfarande. Jag har träffat en väldans massa ungar nu när jag varit borta. De kan vara hur roliga som helst, så länge jag slipper ha hand om dem. Först tittade jag på en väninnas tremånadstjej. Ovanligt lugn och snäll. Liten var hon också tycker jag som jämför med mina brorsöner som vägde mer när de föddes än hon gör nu. Sedan träffade vi dessa brorsöner, tre år och tio månader gamla. Den lille var fantastiskt nöjd och bra på att roa sig själv. Han kröp runt och upptäckte saker på egen hand, medan treåringen ska lekas med hela tiden. När han inte får tillräckligt med uppmärksamhet springer han runt och sjunger "häng med på party, slit dig och kom loss" eller säger osammanhängande saker som "de skrattar när jag skriker och gör roliga miner". Underhållande men krävande. Sedan kom en moster med sina två yngsta barn som i och för sig är rätt stora nu. På hemvägen hälsade vi på en kompis som hade besök av sin systers fyrabarnsfamilj. Oj! En rolig grej som brorsans unge gjorde; han skulle hjälpa mamma att duka och hon sa att han skulle ta i foten på vinglasen så att de inte blir så smutsiga. Då försökte han balansera ett glas på sin lilla fot.

Vecka 31

* Läser: Fortfarande inte. Har varit borta/hemma en vecka och läst Södra Dalarnes tidning och Dagens Nyheter.

* Lyssnar på: Samlingen med Ebba Grön. CD från 2005. Vårt bibliotek har börjat köpa in och låna ut CD. De flesta av de här låtarna har jag på kassett och nu ska jag försöka kopiera skivor. En trevlig dubbel-CD med allt man behöver av Ebba Grön. Väldigt brötigt och punkigt men här finns många klassiker som Staten & kapitalet, Die Mauer och Flyktsoda.

* Veckans citat:
-Han vill ha en skäggtrimmer.
-Men han har ju inget skägg!
Svärmor undrade vad sambon ville ha i födelsedagspresent.

* Veckans händelse: På torsdag klockan 20.30 spelar den skottska gruppen Kevin Helderson band på Tiraholms fisk. Dit ska jag, trots att matborden är fullbokade.