yfronten

Först dagens getbild. Bilbo gillade inte att vi köpte en traktor och ställde i hans revir. Bäst att stånga på den.

Idag har vi haft presskonferens. Vi kallar det för det när vi ber Smålänningen komma till skolan och skriva. Det är projektdagarna Lika-olika som vi ska ha i mars det handlar om denna gång. Det lustiga var när vi var jättemånga som skulle vara med på kort och fotografen grupperade oss i sofforna på biblioteket. Kolla i måndagens tidning om jag är med där.

Nu har jag kommit hem från Växjö där jag varit på Försäkringskassan på möte. Projektet (mycket projekt nu för tiden) heter Pila och handlar om att få ut långtidssjuka i arbete. Jag får se vad de hittar på. En utredning blir det nog i alla fall. En kollega har åkt på samma sak och bett dem betala resan så det gjorde jag också. Jag tycker inte att jag ska betala för att jag kör tolv mil när det är de som vill träffa mig. Jag gick en sväng på stan också, åt kebabtallrik med bea, köpte en ryggsäck för att jag är så trött på alla gratisryggsäckar jag haft som dragkedjorna krånglar på, handlade lite bokrea till skolan och glass på McDonalds. Det var ju sol ute. Det var länge sedan jag var på McDonalds och jag tyckte att de har riktigt snygga svarta jeans nu och att det var ovanligt många äldre, och nu menar jag över 40, som jobbar på Macken i Växjö.

Ni anar inte hur många getbilder jag har i mitt Bilbobibliotek... Här är ännu en favorit som visar hur man kastar ett getöga. (Här tror jag han har vita horn för att han stångat sönder gipsskivor.) Vi gör det själva ganska ofta, kör getlooken. Sedan jag en solig oktoberkväll i Bräkentorp. Det var nog innan jag fick punka på cykeln.

Jag har bläddrat i vår Gods och gårdar. Sambon tittar på fina verandor och sådant och jag tittar efter roliga namn. Förutom vårt Runkarp (i boken står gårdens riktiga namn Bäck) finns till exempel: Fallnaveka (eller Slakakuka som en kompis säger), Koddeböke, Brännslida (oaj, vad är det för könssjukdom?), Horsnäs, Bockaboda, Kärringe, Jungfrugård (samtaxerad med Karlsro, finns det samband mellan karlar i ro och jungfrur?), Älgdjurastock (grov älgpitt?), Lida, Tokaryd, Buxabygd, Bästingshult, Fylleskog, Lilla Dånhalla, Muggebo, Köp, Kränkeboda (ett namn i tiden när alla blir kränkta), Buskhult, Fagraböke, Klona, Köpet, Knaplet, Stockholm och Uppsala (som är roliga när de ligger mitt ute i småländska skogen).

Det ringde en tjej som lät som Farbror Barbro. Jag har nästan aldrig hört någon säga dårå så ofta, och seriöst dessutom. Hon sa det i var och varannan mening dårå. Över huvud taget hade hon lustiga å-ljud. Hon frågade om jag hette Råsen och det var en ny variant. Rosén är det vanligaste, som jag brukar få heta även fast jag just sagt själv att jag heter Rosen. Eller så undrar de om jag är en von eller af. Den här tjejen sålde Vitalas solbrun/silica och när jag var en av 40 utvalda i Ljungby så gick jag med på det. Fantastiskt erbjudande såklart, och jag kan inte säga att jag inte vill bli lite brunare eller få starkare hår och naglar.

Idag tittade jag i min chokladbok ifall jag kunde hitta något recept på tårta som jag skulle kunna göra. Det gjorde jag inte. Jag tänker inte ge mig på att tillverka något som jag inte ens kan uttala, som "Chokladterrine Pur Caraïbe med pepparmintsås Anglaise" eller "Apelsinbrûlée i en kappa av Valrhona Gran Couva chokladmousse". Jag vet inte riktigt hur sambon tänkte när han gav mig den där boken. Att äta och att laga är inte riktigt samma sak. Och nu ska jag till ICA och köpa daimtårta...

Oj, vad liten bilden blev. En kompis tog kort på våra får när de åt äpplen och de ser hyfsat fårskalliga ut när de har hela äpplen i munnen och inte kan tugga.

Veckans bokfemma hos http://worldofmalin.blogspot.com  har tema glädje. Nu ska jag titta igenom läsdagboken efter de senaste gladböckerna.

1. Gunnar av Bob Hansson. Jag har inte läst ut den än men den får vara med för jag kände tidigt att jag blir glad av den. Bob Hansson har skrivit om en tragisk Gunnar på ett ovanligt komiskt sätt. Svårt att förklara, bör läsas. Som jag skrev tidigare i veckans Kulturkullan påminner berättarstilen starkt om Erlend Loe som annars brukar vara ensam om att skriva på det sättet. Gunnar är 58 år, har fått ett nytt hjärta och förtidspension men trivs inte alls med sitt nya liv som sysslolös.

2. 80 romaner för dig som har bråttom av Henrik Lange. Jag brukar inte vara så förtjust i att läsa serier, men det här är så knäppt så det är roligt. Lange har tagit 80 romaner och komprimerat i vardera fyra serierutor på en sida. Favoriter är bland annat Frankenstein och Mina drömmars stad.

3. Hej! Mitt namn var Elton Persson av Martin Svensson. Jag trodde inte att Martin Svensson, den gamle flickidolen kan man väl nästan kalla honom, kunde skriva. Det här är en rätt så bitsk insyn i kändislivet och befintliga människor nämns vid namn som till exempel journalisten Per Bjurman. Trots att det är en roman undrar man såklart hur mycket som är självupplevt.

4. Demo av Olivia Bergdahl. SM-vinnare i Poetery slam som är sjukt begåvad och bara 18 år. Jag hörde henne på Berättarfestivalen och köpte ett signerat exemplar av debutboken på Bokmässan. Här är ett utdrag ur dikten Jag älskar genier!:

Jag älskar genier.
deras fyndiga  skriverier, genomtänkta komedier, tragedier, ödessymfonier, konstnärskolonier, Bergman och Von Trier
jag älskar konstnärskap i enorma halter
fadersgestalter som sällan lägger hatten på hyllan
och så Dylan, min Dylan, min älskade Dylan

5. Saker jag inte förstår av Lena Sundström. Hur kan man skriva roligt om politik? Lena kan. Jag är inte särskilt insatt i sakfrågorna men det blir roligt ändå och ett bra inlägg i debatten. En sak jag särskilt kommer ihåg är när hon berättade om en TV-intervju med ett råskånskt par efter stormen Gudrun. I andra sändningen hade de textat och när gubben säger "Det är mörkt och kållt" står det "Vi har fått korv".

Först favoritbilden på bocken Bilbo som vi hade. En jobbarkompis till sambon i något annat land såg kortet och kommenterade "He´s  looking like he´s up to no good!". Så sant, så sant.

Idag började bokrean och ironiskt nog gick jag och köpte den dyraste boken någonsin och inte alls på rean; Gods och gårdar. Kronobergs län, band 4. Det är ett mastodontprojekt som Studieförbundet Vuxenskolan haft i några år. Förra upplagan av Gods och gårdar kom på 40-talet och de som finns kvar börjar bli sönderbläddrade nu. Det roliga med den här exklusiva boken är inte att den kostar 1500 utan att vår stuga finns med och det är klart att vi måste ha den då! Vi har lämnat upplysningarna att det bor fem får på gården och att vi har ett sågverk och så står det lite mera fakta om ägare, areal, byggnader och annat samt ett foto.

Här tog jag ett kort på Globen som  jag tyckte tornade upp sig på ett mäktigt sätt mellan husen. Men den syns ju inte! Tänk stor vit rund sak där i mitten.

Jag såg melodifestivalen i lördags och tyckte den var hemskt konstig. Jag trodde jag skulle vilja ha BWO och Patrik Isaksson vidare och Eskobar och Ainbusk till andra chansen. När jag tittade visste jag inte alls längre. Jo, jag ville fortfarande ha BWO som vinnare men Patrik gjorde inget bra framträdande och Eskobar var helsega. Vad håller de på med? Ainbusk lät inte alls bra, för mycket skrik. Frida var faktiskt värd att gå vidare, hon gjorde ett fartigt och skojigt nummer och lille rapparen Mowgli, som egentligen heter något  jättekonstigt och kallas Headline var söt och sjöng inte för mycket rapp så det störde. Therese Andersson var märklig och sådär mycket fläktar behövdes verkligen inte, jag trodde hon skulle visa hela trosorna till slut... Caracola var bättre än jag trodde men såg lite väl Spicegirliga ut. Huscic eller vad han hette var tråkig och sedan tycker jag inte vi kan skicka något annat språk än svenska och möjligen engelska.

På lördag ska jag ha fest. Det blir spännande för det verkar bli en väldig blandning av människor och några nya som aldrig har varit här förut. En bokstavligen ny människa, en tvåmånadsbebis som jag inte träffat än. Tjejen som hyr lägenheten under av oss kanske tar med en kille som jag inte minns att jag hejat på fast sambon påstår att han blivit presenterad för oss på Kung i baren, men det gills inte om man inte minns... En kompis ska ta med sin nya kille som jag vet vem det är för tidigare jobbade han på Arbetsförmedlingen och då var jag där och kraschade. Jag var för ledsen för att kunna jobba över huvud taget. Ja, det blir väl roligare för honom att träffa mig glad än när jag bara gråter på honom. En kompis kanske tar med en tjej som jag träffat några gånger men som inte har varit här förut. Vi kanske blir nästan tjugo personer och det ska bli kul!

Vecka 9

* Läser: Gunnar av Bob Hansson. Bob Hansson är en egensinnig poet och det här är hans debutroman. Det låter egentligen som en ganska tragisk historia om Gunnar som är 58 år och sjukpensionerad och har fått ett nytt hjärta. Han har alltid jobbat hårt och när han inte längre har något arbete vet han inte riktigt vad han ska tjäna till. Han är en sådan där människa som vill uträtta saker för att känna sig viktig. Det visar sig snart att boken är riktigt rolig! Jag tänker ideligen på norske Erlend Loe och det är ett gott betyg. Jag trodde inte någon annan kunde skriva som honom, men här gör Bob ett porträtt av Gunnar som är slående lik huvudpersonen i Loes Doppler och Volvo lastvagnar. I alla fall sättet han beskrivs på. Absurt, lite naivt och alldeles underbart! http://knuff.se/boecker

* Lyssnar på: Fabricator med BWO. CD från 2007. Jag var och såg BWO för inte så länge sedan och de gör alltid synthiga låtar med tralliga melodier. Lite liknande Pet Shop Boys och Erasure på 80-talet. Måste alla synthband ha någon androgyn eller bisexuell eller homosexuell person med förresten? Jag tycker om det här lättsamma partysoundet. Jag tror att de skulla kunna funka utomlands om vi skickar dem till Eurovision song contest. De skulle inte göra bort sig som jag är rädd att Christer Sjögren kan göra. Eller också älskar sydeuropa dansband, man kan inte vara säker på något längre. Jag trodde att The Ark skulle ta många poäng men det gick sådär. Tillbaka till BWO. Frontfiguren Martin är en liten puddingpastej och deras scenkläder är något överexceptionellt.

* Veckans citat:
Jag: Hade du varit i Ljungby?
Full kille: Ja, jag åker dit varje gång.

Jag pratade med en något osammanhängande kille som menade att han åker till Ljungby varje gång han åker söderut men han märkte inte att han tappade halva meningen.

* Veckans händelse: Kung i baren på Terraza i Ljungby på lördag. Äntligen 28-gräns igen. Och fest hos mig innan.

Igår fyllde svägerskan år och vi firade med att gå på restaurang. Det var en italiensk som heter La Casa. Två- och fyraåringen hade lite svårt att sitta still för de är inte vana att sitta vid ett bord och vänta på maten, men det gick bra och maten var god. Brorsan hotade några gånger med att gå hem och det hade varit snöpligt att göra det innan man ens fått in maten. Min bror visade att han ska ta bort en länk på klockarmbandet eftersom det hängde löst. När han sa att han blivit smal sa fyraåringen "bara handen".

På kvällen var jag ute med en kompis på Storstad. Vi var där för några år sedan och då gick jag fram till en kille och sa att han var lik Andres Esteche. När jag berättade det fick jag veta att han var där den kvällen. Han såg rätt sur ut när jag kilade in mig mellan honom och killen han hånglade med, för att upplysa om att han såg ut som sig själv... Igår såg jag ingen kändis. Jag konstaterade att jag inte hade samma ohämmade lust att prata med allt och alla som jag hade förr, men sedan började jag snacka med dem som stod bakom oss i baren. Jag hörde en kille som frågade "Vill du ha en öl eller en Kilkenny?" och det var en bra öppning för mig att säga att det är en kuggis. Vi hade så kul så jag kom inte hem förrän vid halvfyratiden på morgonen. Det var dubbelt så dyra drinkar som jag är van vid, men väldigt avancerade och goda såklart. Jag förvånades över drinklistan med muddlad gurka och olika smaker som byggs på varandra. Det började med att jag blev förnärmad för att de inte hade Tequila Rose, det trodde jag alla pubar hade. Då måste jag ju nästan gå lös på drinklistan. Nu vet jag inte hur mycket som var sant av det våra nya vänner sa men en kille sa att han ska till både Ljungby och Hedemora nästa vecka och det är ju lustigt. Trust me, I´m a salesman...

Jag kliver rakt ut i solen. Genast föregår jag med dåligt exempel inför en dagisgrupp. Jag är så lycklig över att kunna gå med öppen jacka, ingen mössa, inga vantar och jag sneddar över vägen. Dagisgruppen stannar upp på ett prydligt led. De har reflexvästar och skriker en ramsa i kör, ser sig noga om, innan de går över vägen på övergångsstället. Jag går ned i tunnelbanan. Stockholmarna är blasé. Själv har jag svårt att inte stirra på den äldre damen som sitter och pratar med papegojan på sin arm. På tunnelbanan har jag också svårt att inte stirra. Mittemot mig sitter en lång vacker ung man med Versacepåse och berusande parfym. Vart ska man titta på tunnelbanan?

Jag går av på Plattan. Där har jag en galleria som heter Gallerian att genomforska. Först går jag på Cubus och låter bli att köpa ännu en sinnesslött kort kjol fast den kostar endast 79 kronor. Jag går på Mega, min gamla favoritbutik. Den är inte fullt så rolig längre när en skiva kan kosta 199 kronor. Men jag hittar en signerad BWO för 129 som jag betalar hos en nonchalant kille som knappt tittar på mig. Jag går på Designtorget, Gallerix, Mexx, Gate one, MQ, Vero Moda, H&M, Åhléns... På Åhléns köper jag ett litet block eftersom jag vill memorera allt detta. Jag blir lite skrämd vid deras avdelning Nagel Öga. Vem vill ha en nagel i ögat? Jag köper också en skiva fast jag aldrig hört talas om Emrik. Den kostar bara 35 och kanske är värd att låta sig upptäckas.

Jag hör brottstycken av samtal. "Jag ska hem till en polare, dricka lite champagne..." Jag befinner mig bland de lyckade och rika. Expediterna i nästan alla affärer hejar aggressivt så fort man kommer in. Men på Levis är det en otroligt söt tjej som vill hjälpa mig och jag låter henne. Levis är fortfarande ett favoritjeansmärke och jag vill verkligen ha nya. Tillsammans hittar vi ett par som passar och jag köper dem. I den stora passagen mellan butikerna doftar det förföriskt av alla caféer som lockar med jättemuffins, Siaglass och annat gott men jag motstår frestelserna ett tag till.

Jag vet att ledstången alltid går fortare än bandet i rulltrappan men med en dåres envishet håller jag kvar handen på samma ställe så när jag är i slutet har jag en ovanligt lång högerarm. På Lagerhaus har de ett Wayne´s och nu är det dags för en fika; macka och varm choklad. Det kostar 84 kronor, hur kan det göra det? Visserligen fick jag mozzarella på min smörgås och olikfärgade mashmallows i min choklad men det känns ändå nästan komiskt dyrt. Jag går genom Gamla stan. Indiska måste jag alltid gå igenom eftersom de har urgamla valv och säljer nya möbler som ser antika ut.

Jag känner för att köpa något konstigt så jag går till Zapata. Ägaren kommer och öppnar åt mig fast klockan är tjugo i ett och han ska ha öppnat klockan tolv. Jag handlar så mycket så jag får den lite buttre mannen att le en smula. En topp, ett linne, två små burkar med cremeparfym och en ring. Jag går till Steps. Bibliotekariekläder, vad härligt, tänker jag där jag kryssar mellan ställen med randiga trikåplagg. Jag köper en blåvitrandig kjol och får fråga om två gånger innan jag fattar att expediten säger att jag gjort ett fynd. De gör om vid Slussen så jag får gå genom en byggarbetsplats. Kändisspaningen går dåligt så jag går in i Efva Attlings butik. Hon är inte där själv men jag leker med tanken att beställa en exklusiv vigselring. Kanske ska jag fråga sambon först? Dels om vi ska gifta oss snart, dels om han vill betala ringen...

Jag köper skogsbärste på Tea Centre. Jag går till min brors lägenhet och lämpar av shoppingkassarna. Sedan ger jag mig ut på nästa runda. Jag tar tunnelbanan till Slussen och därifrån går jag till Medborgarplatsen. Där har de kebab för 19 kronor och meny för 35. Ha, Wayne´s, vad säger ni om det? Jag vet att de har Lejonet & Björnenglass i Söderhallarna. Pina coladaglassen är milt märklig. Glass ska inte vara seg och grynig samtidigt. Panna cottaglassen är däremot gudomlig.

Jag försöker ta kort på Globen men den syns inte på bild för den har samma färg som himlen. Jag går Folkungagatan för jag har läst om en ny stor godisbutik där. När jag handlat på Godislandet går jag tillbaka till Slussen och tar tunnelbanan hem till min bror. Klockan är fem och jag har haft en bra dag på stan.

Igår blev det också två promenader, det är nog det som är min träning nu. Snart åker jag till Stockholm där jag också brukar gå rätt mycket. I alla fall Drottninggatan-Gamla stan-Slussen-Hornsgatan. Jag ska åka buss 10.30 till 17.10 med ett kort stopp i Jönköping. Då är det berättigat med en tolvpack muffins. Visst?

Igår lärde jag mig att rippa skivor. Nu gäller det bara att hitta skivor att rippa också. Det var förvånansvärt enkelt på vår nya dator. Man går bara in på media player och bibliotek. Där känner jag mig hemma och så står det rippa. Det är väl inte ens olagligt? Det vore ironiskt om jag skulle åka dit för fildelning som knappt har delat en fil i mitt liv.

Så här såg det ut för några år sedan när vi hade snö och en getabock. Vi kämpade länge för att arrangera foton där det skulle se ut som om han drog släden. Långt ut till höger i bild syns den magiska lilla blå skålen som vi hade mat att locka honom med.

Det här sportlovet finns det ingen snö alls. Det blir inget skid- eller skridskoåkande, som mina föräldrar brukar få med mig på. I stället bokar jag upp mina kompisar för promenader. Igår var jag på två hyfsat långa turer med olika vänner.

En av sambons kollegor sökte på nätet efter gummilister. Då hamnade han på Yfronten när jag skrivit om Värnamolist. Det var när jag var listig och lurade med sambon till Värnamo.

Här är bilder på våra kattungar som vi hade 2004 och som sedan tyvärr försvann allihopa. De var lite för dumma, tror jag, och klarade sig inte på landet. Deras mamma hade övergett dem i vår lada och de blev jättekeliga och helpräglade på oss.

Nu är det nyhetstorka i Ljungby. I två dagar har de haft en katt som inte kom ned ur ett träd på förstasidan av Smålänningen. Nu har den ätnligen blivit nedplockad av en jaktuppsyningsman som nådde den med ett metspö på en pinne och puttade ned den i ån, visserligen bara någon meter ut men jag tror att den blev ganska arg.

Lagom till att jag har börjat med bokfemman har Malin bestämt sig för att lägga ned det. Jag får väl ta upp några gamla ämnen om jag vill fortsätta. Veckans bokfemma (http://worldofmalin.blogspot.com) har tema sorg. Nu ska jag bläddra tillbaka i min läsdagbok för att se vad jag har läst för sorgligt den senaste tiden.

1. Känn pulsen slå av Berny Pålsson. Jag fattar inte hur någon kan stå ut med så mycket smärta och misär som Berny. Ironiskt nog har hon blivit mordhotad nu när hon börjar känna sig stark och faktiskt vill leva, efter många självmordsförsök och ständiga dödstankar. Vad är det för människa som kan vilja henne något illa?

2. PS Jag älskar dig! av Cecelia Ahern. Jag vill se filmen trots att den blivit totalsågad för trailern var söt och boken är sorglig, så sorglig. Holly och Gerry lever i ett perfekt förhållande tills han får en hjärntumör och dör. Kvar lämnar han en lista med saker som Holly ska göra. Hon får öppna ett brev i månaden och på så sätt stannar han kvar hos henne.

3. En sorts kärlek av Ray Kluun. Den här boken grät jag mig igenom sista halvan. När jag ser det såhär påminner den väldigt mycket om PS Jag älskar dig! men det tyckte jag inte alls när jag läste dem, de har liksom bara samma historia om sjukdom och död. Carmen och Sten har ett bra förhållande utåt sett, men Sten är otrogen så ofta så man blir rädd. Carmen kämpar mot sin bröstcancer medan Stensvinet fortsätter att träffa älskarinnor.

4. Är det någon där? av Marian Keyes. Samma sak igen faktiskt. Anna har varit med om en fruktansvärd olycka och när hon vaknar upp åker hon hem till Irland från Amerika och läker ihop hemma hos sina föräldrar. Men vad har hänt med hennes älskade Aidan som hon varit gift med i ett år? Efter halva boken får man veta att han dött i kraschen, men jag talar om det redan nu för det fattar man ganska snabbt.

5. Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg av Joyce Carol Oates. Bra ungdomsbok och ännu en bilkrasch. Jenna är femton år och hon delar in sitt liv i före och efter kraschen. hon känner skuld för att hon tycker sig ha orsakat att mamman dog i samma bilolycka som gjorde henne själv sjukhusliggande länge.

En till Bahamasbild som inte kom med i förra inlägget av någon anledning. Här är jag i min glittriga baddräkt och Nasakeps. En kompis sa att jag ser ut som en amerikanska som äger stranden. Det var ju nästan så, titta så lite folk! Stranden är min!

Nu är jag inte på Bahamas men när jag tänker semester så drömmer jag mig gärna tillbaka dit. Här är det sportlov och jag är väldigt nöjd med mig själv för jag har varit så duktig idag. Jag har städat toan, tvättat, diskat stordisk och flyttat in i nya badrumsskåpet. I eftermiddag ska jag gå på möte med Bio Kontrast för att hålla föreningen vid liv.

Vecka 8

* Läser: Känn pulsen slå av Berny Pålsson. Det här är ännu en bok av tjejen som skrev Vingklippt ängel om hur hon upplever att vara schizofren och om hennes liv. Det är en ohygglig och upprörande skildring av hur hon hör röster, upplever saker som att någon sitter i hennes huvud och klipper sönder tankarna och annat som man inte kan förstå om man inte upplevt det själv. Ändå är det väldigt verkligt och otäckt beskrivet. Jag har hört att omslaget fått kritik för att det inte framhäver vad boken handlar om. Det förstår jag inte för på framsidan är en bild på Berny som starkt påminner mig om omslaget till Deborah Spungens bok Inte som andra döttrar där hon skrev om sin dotter Nancy som också var sjuk och levde ett destruktivt liv.  Den förra boken fick en massa unga tjejer att identifiera sig med Berny och också skära sig vilket inte alls var meningen. Berny blev ledsen för det och i denna bok är hon noga med att inte glorifiera sitt drogande och miserabla liv. Hoppfullt är att hon nu har levat drogfri i två år och man önskar henne verkligen all lycka. Om jag skriver såhär så länkar de till mig: http://knuff.se/boecker

* Lyssnar på: Music in motion med Amy Diamond. CD från 2007. Min lilla favorit från första deltävlingen i melodifestivalen som jag såg i Göteborg. Amy är väldigt duktig för sin ålder och har hunnit ge ut häpnadsväckande tre album fast hon bara är sexton! Jag gillar den här sorts lättsamma popen och tror att hon kan utvecklas och fortsätta att ge ut många skivor till. Dessutom verkar hon så sympatisk och jordnära och ser så glad ut jämt.

* Veckans citat:
-Ska vi satsa på beach -08?
- Biff?
He, varken jag eller sambon har några större förutsättningar för att någon ska få för sig att kalla oss biffiga i sommar.

* Veckans händelse: Sportlov hos oss. Jag ska åka till Stockholm och hälsa på brorsans familj.

Så här såg jag ut klockan fyra inatt. Det blev vita långkoftan på festen och jag tyckte tydligen att jag fortfarande var förvånansvärt prydlig och tog en sådan här konstnärlig bild. Jag lyckades hålla klänning och kofta vita hela kvällen och en söt helsvart tjej, och nu menar jag inte hudfärg utan hår och kläder, tyckte att det var snyggt med vitt. Jag satt vid ett bord med tre par småbarnsföräldrar och det var rätt sött när grabbarna diskuterade hur hållbara ballonger faktiskt är och att barnen kunde både bita och riva i dem utan att de sprack. På frågan om vi har barn blev det versionen "nej, vi har får, vi brukar få lamm på våren och så äter vi upp dem på hösten." Det kändes komplicerat att säga att jag är rädd för barn. Jag har en kompis som reagerar likadant som jag. Vanliga människor brukar bli glada och gratulera när någon väntar barn. Vi tycker mest att det är konstigt. Sedan blir jag ju såklart glad och grattar i alla fall, men det ÄR konstigt hur någon kan vilja ha barn...

Festen var rolig men vägen som skulle vara en km till bussen hem var mycket längre. Det tog ungefär en halvtimme att gå och då trillade sambon bara i diket en gång så det tog inte så mycket extra tid.

Idag har jag promenerat till ÖB med en paus på kyrkans lekplats där jag satt och sympatigrät en stund med en kompis som ringde och blivit dumpad. Ni som är trevliga och är ihop med mina gulliga vänner, ni får inte göra slut!

Ikväll kommer jag att missa melodifestivalen. Jag tycker om Lasse Lindh och Sanna Nielsen men tror att Andreas Johnson & Carola och Ola går vidare. Lasse och Sanna bör i så fall gå till andra chansen för de övriga har man inte hört talas om innan. Jo, Rongedahl känner jag igen från tidigare körande. Sedan är det tydligen en Britneyliknande Nicole som ser superbimboblond ut men är sjuspråkig, en Alexander som behöver krishjälp för att klara pressen och Andra generationen = fem killar med jugoslavisk bakgrund och den fullständigt vansinniga titeln Kebabpizza slivovitsa. Dem hoppas jag inte på!

Ikväll ska vi på 30-årsfest. Det är en kompis och hennes kompis (som jag aldrig träffat) som slår ihop och firar. Vi blir nog ca 40 personer och det ska nog bli roligt.

Jag har en kompis som är TV-slav och försöker lägga sina arbetstider efter olika program hon vill se. Hon ska med ikväll och är bekymrad över att missa melodifestivalen. Jag ska ha fest den första mars och då undrade hon om vi ska se schlager. Det hade jag inte tänkt mig. Nu funderar hon på att titta på TV först och eventuellt komma till mig efteråt. Hon trodde att jag verkligen vill se melodifestivalen men sååå himla viktigt är det inte för mig. Det beror ju på vad som händer annars och fest är roligare!

Nu har jag varit och akuthandlat, eller så himla akut kanske det inte var men abborren ville ha räkor. Han är bortskämd vår tama (?) abborre och äter inget annat. Vi försökte med lax men han bara spottade ut den. När vi hade en brax åt den fryst majs, det var rätt behändigt. Jaha, nähä, här hade jag tänkt lägga in en alligatorvarning men det blev ett eget inlägg.

En varning för alligatorer i Florida. Plötsligt hade jag inte lust att bada längre, fast just i den här dammen hade jag ändå inte tänkt göra det.

Igår ringde konstiga grannen på precis när vi skulle ha romantisk middag. Fast han var kortfattad.
- Ska ni med?
- Va´?
- Till Växjö på lördag.
- Det tror jag inte.

Han ska åka och köpa en ny garagelampa och det hjälper inte hur många gånger sambon säger att han inte är vaktmästare så ryker han ändå på att göra allt med huset. Vi meddelade att vi ska till Gemla på lördag och han undrade varför. För att vi ska på 30-årsfest. Bra med en ärlig ursäkt, jag vill väl inte åka till Växjö med honom heller.

Ibland är jag nöjd med saker jag inte säger. Jag försökte låna ut boken Jack Holborn till en kille. Gjorde reklam för den genom att säga att det var en bra TV-serie. Jag sa INTE att det jag tyckte var mest spännande var att han som spelade Jack var så söt. Lite efterforskning visade att serien kom 1982 då jag bara var åtta år. Han måste ha gjort ett djupt intryck, lille Jack.

Inatt kom jag på ett bra rim, tyckte jag, rodna och hårdna. Vad jag nu ska med det till. Det blir ju bara pervodikter som jag inte kan skriva här. I stället får ni ett utdrag ur en annan dikt jag skrivit nyligen.

Jag försökte försvara
men du fortsätter bara attackera
jag ville verkligen förklara
men jag orkar inte mera

Jag förstår inte vad du vill
du förstår inte vad jag gör
vad ska det då tjäna till
vad ska det vara för?

Nu firar vi Alla hjärtans dag och då passar det med den här bilden från vår förlovning i Madrid 2004.  Vi hade självutlösning på kameran och här har jag just glidit ut sängen. Kombinationen glansig klänning och glansigt överkast funkade dåligt. Idag har vi ätit potatisgratäng och ryggbiff och till och med jordgubbar till efterrätt. Jag hörde en manlig lärare som sa att han fått en ros av en manlig elev. Det är sött.

Mhm, det blev väldigt mörkt detta, men jag ville mest visa våra spotlights. Sambon har fått dille på spottar efter att ha satt tjugo stycken i bastutaket så han fortsatte hemma i köket. Det blev fint fast de ger inte så mycket ljus. För övrigt är det IKEA-luckor och blått kakel som ser exklusivt ut men som vi hittade på Netto. Samt ugn med spishäll och inbyggd mikro ovanför.

Jag fortsätter med bilder från i somras av den anledningen att jag har sparat kompisens dalabilder i datorn. Det är alltså copyright KK på alla kort från sommarens dalaturné. Här är jag och kompis och fikar på Tutingen i Askersund. Mysigt och gott! Mamma, du hade rätt, de har för goda foccacia. Jag ser glad och pigg ut. Dessutom tycker jag att jag ser cool ut i solbrillor.

Ikväll är det säsongsstart för Lost. Jag tycker att det har blivit sämre, i början var det så himla spännande med monster och oförklarliga saker men sedan har det mest blivit intriger och bråk med "de andra". Det känns lite för mycket som Robinson. Samtidigt undrar jag hur det ska gå och nu har jag fått veta att de inte kommer att fortsätta spela in serien i all evighet utan att sista avsnittet kommer att sändas i USA 2010 så jag följer den ett tag till.

Veckans Bokfemman hos http://worldofmalin.blogspot.com/ är pjäser. Jag har egentligen inte sett särskilt mycket teater och läst än färre pjäser. Det är tråkigt att läsa en pjäs och jag har nog inte gjort det sedan jag pluggade litteraturvetenskap. Därför listar jag fem pjäser/musikaler jag sett helt enkelt:

1. En midsommarnattsdröm av Shakespeare. Denna har jag både läst och sett i svensk och engelsk version. För några år sedan var den gratis utomhusteater i Växjö och det var väldigt trevligt. Ännu roligare var den engelska uppsättningen jag såg, också utomhus, vid Bäckaskogs slott. Riktigt rolig komedi!

2. The Phantom of the Opera av Andrew Lloyd Webber. Känd musikal som jag såg i London. Det var när jag var där med mamma på påsklovet i ettan på gymnasiet. Jag gick ensam för vi fick inte flera biljetter och samma kväll såg mamma Madame Butterfly. Vi såg Les Miserables tillsammans samma vecka. Fantomen är en musikal med riktigt bra musik.

3. Trollflöjten av Mozart. Fin musik såklart. Denna såg jag i Karlstad med folkhögskoleklassen från Stöllet har jag för mig.

4. Mormor gråter av Jonas Gardell. Det var hemskt länge sedan jag såg den. Varför visar de inte den på TV nu för tiden? Jag har för mig att den brukade gå kring jul förut. Det verkar lämpligt eftersom det handlar om en gräslig jul när granen välter och mormor gråter, eller har hon bara fått något i ögat? Jag har alltså inte sett den lajv utan bara på TV.

5. Autodidakt i enmansakt med Shima. Så här skrev jag i november 2005: Vi var på teater igår. Shima, autodidakt enmansakt. Jätteduktig tjej som pratade mycket om kulturkrockar. Gissa om hon brukar kallas Hiroshima. Hon hade väldigt mycket fascinerande ordlekar för sig, sånt som jag älskar. Till exempel: "jag köper tandkräm, min identitet blir min dentitet" och "Diktatur i demokrati, demokratur."

Tillbakablick från i somras. Jag och två kompisar var i Rättvik när det var Classic Car Week. Här är kompisens lilla polo på raggarträff.

Idag och imorgon har samhällstvåorna hos oss FN-rollspel. Då representerar de olika länder och diskuterar klimatfrågor. Jag var och lyssnade lite på dem när de hade sina inledningsanföranden. Det är rätt roligt för de klär sig som i "sina" länder och några var riktigt ambitiösa. De är så fina i  kostymer och vattenkammat som aldrig annars.

Striden om tvättkorgen är över! När jag kom hem från Göteborg hade sambon ställt tillbaka den. Tre veckor i hallen blev det denna gång.

Nu har jag och en kompis varit och simmat. En konstig sak tycker jag är tjejer som har bikiniöverdel och långa shorts. Vad är det för fel på baddräkt nu då? En annan konstig sak är äldre kvinnor som ber mig att knäppa deras BH:ar.

Undrar vad som händer när jag inte är hemma. Jag ringer och hör efter:

-Hej. Vad gör du?
- Gräver skit.
- I ladugården?
- Nej, det är så fint väder så jag måste vara ute. Jag står i gödselstacken.
- Jaha.

Åh, vad roligt det var att vara i Göteborg då! Vi åkte in i, som vi tyckte, god tid till stan. Det blev en obligatorisk sväng genom Nordstan där jag köpte dagens topp, en glad röd praktiskt kräppad sak med fyrkantig hals från Kappahl. (OBS, titta, jag lägger inte ut ett kort på den...) Sedan blev det plötsligt bråttom när vi skulle äta, för alla restauranger där vi frågade hade fullt. Utom en där vi i och för sig inte ens frågade för det var fyrarättersmeny för drygt sjuhundra. Vi hittade till slut ett trevligt fik där de hade lasagne och räksallad och en expedit som var avundsjuk på oss schlagerdrottningar som skulle få se melodifestivalen lajv.

Nu var det inte meningen att det här skulle bli en modeblogg. Haha, stor risk, jag har väl aldrig varit intresserad av mode. Jag tycker det är kul med kläder på mitt eget sätt, men bryr mig inte om ifall de är moderna eller inte. Hur som helst så ska jag på 30-årsfest och vill ha smakråd. Jag vill ha nya vita klänningen, men den är väldigt somrig så det får nog bli något till. Ska jag ha kortkortkoftan eller långlångkoftan? Långkoftan är lika lång som klänningen.

Vecka 7

* Läser: Hennes mjukaste röst av Bengt Ohlsson. Ah, han skriver så vackert, Bengt! Bara titeln är fin, för att inte tala om omslaget (som han säkert inte ens haft med att göra). Exempel: "Ofelia är redo med penan, svävar med kulspetsen över pappret som en rovfågel, ser uppfordrande på henne." och "Ett mörker sluter sig om henne, dagsljuset är en prick långt där framme, hennes fingrar hårdnar runt ratten och hon känner hur bilen sugs till vänster, som om ett vrålande vattenfall drar henne ditåt." Så målande skriver han hela tiden. Historien är hemsk, handlar om Karen som vaknar upp i en sjukhussäng. Minnet kommer tillbaka, men det är inga roliga saker hon minns. I ett desperat försök att hindra mannen hon älskar från att resa iväg med en annan kvinna har hon råkat ut för en svår bilolycka. http://knuff.se/boecker

* Lyssnar på: Life in Cartoon Motion med Mika. CD från 2007. Nu kör de senaste singeln Lollipop på radion för fullt. De tidigare var Grace Kelly, Relax (take it easy) och big girl (you are beautiful). Mika är en ung krullhårig man som kan sjunga i falsett utan att det låter vansinnigt. Ibland blir det kanske lite väl smörigt men det mesta är fint. Fast barnkören i Lollipop kunde jag varit utan. Jag vet inte riktigt vad jag ska jämföra med men det är gladpop och räcker så.

* Veckans citat: "Att slåss för fred är som att knulla för att bli oskuld."
Ur boken PS Jag älskar dig! av Cecelia Ahern.

* Veckans händelse: 4 månader, 3 veckor & 4 dagar på Ljungby Bio Kontrast klockan 19 ikväll.

Favorittröjan. Kolla gulliga struten. Plagget jag tjatat om som är så svårt att förklara hur det ser ut.

Kompisens nästan tvååriga trollunge med en rolig festivalleksak. Jag och väninnan på Scandinavium.

Så här ser scenen ut i profil. Vi satt precis på sidan till vänster och fick se alltihopa på ganska nära håll, men som sagt från sidan med en massa stolpar och skit i vägen men vi hade bra utsikt över green room. Jag tyckte bäst om Amy Diamond och E-Type precis som jag trodde jag skulle, samt färöingen Brandur och faktiskt Suzzie Tapper som jag inte brukar gilla. Hon lät lite som Eva Dahlgren. Christer Sjögren fattade jag inte alls, men det var roligt med kjolarna som vecklades ut till flaggor. Luuk var rolig som vanligt, särskilt när han sa att E-types syster var där, G-punkt. Ännu en rolig festivalupplevelse, fast det var väl egentligen inte särskilt bra låtar.

Här är jag i skinnklänningen som jag ska flasha på melodifestivalen ikväll.

På bussen fick jag veta att det var bäst att ha bälte, dels för säkerhetens skull såklart men även för att om bussen blir stannad av polisen så kan man få böta och den som inte är bältad får betala 1500 kronor. Väl i Göteborg träffade jag kompisen som tog med mig till en grekisk restaurang som vi testat förr. Oxfilén var god men tyvärr lite för välstekt för mig och jag var för hungrig för att skicka ut den. Eftersom det var för lite mat tog vi varsin banana split också. Sedan gick vi till puben Cheers som börjar bli mitt stamställe nu. De tre senaste gångerna jag varit i Göteborg har jag hamnat där. Vi var där bara i ungefär en halvtimme och jag hällde raskt i mig tre Rosa Pantern-drinkar för att de är så himla goda. Sedan tog jag bussen till Källarbacken och kompisen jag ska bo hos och festivala med. Ja, just det, på centralens pressbyrå hittade jag nyheten Plopp med tuttifruttismak. Skumt. Min vän verkar inte lika intresserad som jag av glass för han vet inte ens vad Lejonet & björnen är. Jag talade om var man kan äta glass, våfflor och pannkakor i Göteborg och det är han som är härifrån.

Roligt från http://knivlisa.blogg.se:
De senaste fem minutrarna har jag gått omkring och försökt härma speakerrösten i Let´s dance.

"Maria Öhrman" (- Mmm ganska bra, men jag behöver bli ännu mer basig.)

"Dermot Clemenger"  (- Ja.. Nej.. Mer bas och mindre nasalt)

Och så nyss. Skulle jag gå ut och slänga en soppåse.
Jag hade precis börjat säga det innan jag öppnade, så jag hann ju inte stoppa mig själv..

"DERMOT CLEMENGER"

Det var ett underbart, and yet so förödande ögonblick.

För jag sade det med en otrolig klang. Men. Utanför min dörr stod min hemska tantgranne. Hon bara blängde och försökte låsa sin dörr samtidigt. Fullständigt chockad.
Och jag, jag visste inte alls vad jag skulle göra. Så jag stängde dörren igen, utan att slänga soppåsen.

Jag såg alltså ut som en himla gök som tittar ut från min lägenhet ibland för att säga "Dermot Clemenger" på jämna klockslag.

Nu piggar vi upp med en sommarbild, tycker jag.

Jag gick upp alldeles för tidigt idag, 7.15, och det är usch! Dessutom blev jag störd när jag var på en båt utomlands och precis skulle äta så mycket glass jag orkade. Glassbåten i Göteborg, kom tillbaka! Jag vill göra ett nytt försök att överäta våfflor och glass. Sist jag var där (den enda gången) klarade jag tre våfflor och nio kulor glass. Sedan var jag tvungen att lägga mig raklång på en bänk på kajen vid operan en stund eftersom jag inte kunde gå. Jag ska försöka sova och drömma sött (godis) på bussen till Göteborg nu.

Igår när vi tittade på TV var det reklam inför Alla hjärtans dag. "-När är det? undrade sambon. "-Öh, den 14 februari." Han visste faktiskt inte. Det tycker jag är roligt för då har de inte lyckats kommersialisera (vad heter det?) dagen alldeles. Hoppas han inte funderar på något överdådigt för jag har inte tänkt ut någon jättegrej. Jag brukar köpa gulliga kort och kanske någon liten present. Sedan blir jag glad om jag får blommor och så kan vi äta något gott. Apropå hjärtan så frågar mina kompisar om sambon har friat. Ja, alltså, det tyckte jag att han gjorde på min trettioårsdag även fast jag behövde lite betänketid, vi har ju trots allt bara varit ihop i elva år nu och sju och ett halvt vid den tiden...

Sambon retar sig på när jag säger "messa" men jag tycker det är så mycket smidigare än som han säger "skicka ett sms" och han är väl den enda jag vet som även säger "skicka ett e-mail". Jag messar och mailar hej vilt och behöver de förkortningarna.

Snart åker jag till Göteborg för årets schlagerkalas. Några elever frågade vad jag ska göra i helgen, eller rättare sagt sa de "Blir det fest?" och jag sa att jag ska på melodifestivalen med E-Type. Då bestämde de raskt att jag ska vara gitarrist åt E-Type. Visst, det blir bra.

Jag får bättra på mitt dalmål lite. Ibland hör jag mig själv säga "trevlig helg". Jag som brukar säga "hälg". Jag säger fortfarande "hjälp" och "älg" åtminstone.

Sambon vann striden om badrumsgrejorna på köksgolvet och befallde mig att leta reda på en låda. Eftersom jag inte hittade någon vanlig pappkartong fick det bli en plastlåda som är tänkt att vara under sängen. Tvättkorgen står dock kvar i hallen. Fortsättning följer.

Mhm, lite väl kaxig  var jag när jag inte trodde att det skulle vara något problem med att cykla hem i mörkret ikväll. Jag bestämde mig för att cykla till en kompis några km utanför stan. Det gick bra för jag är van vid att cykla och att det är mitt i vintern spelar ingen roll när det ändå är fem grader varmt och ingen snö. Det tog tjugo minuter att cykla dit. Sedan tog vi en promenad på tre kvart och kände oss nyttiga. Och så skulle jag cykla hem halvåtta. Då är det mörkt. Ja, helt svart faktiskt, mitt ute i skogen. Jag ledde cykeln på en liten väg och tänkte att det måste bli bättre när jag kom ut på en lite större väg. Sambon ringde och frågade vad jag gjorde. Jag står på en väg i mörkret och det är stjärnor. Något bättre blev det ute på vägen men ändå helt livsfarligt att cykla. Då fick jag leda cykeln emellanåt för det kändes otryggt att cykla och ta sikte mellan träden och de oranga pinnarna. Kompisen varnade för vildsvin men jag var mest rädd för att hamna i diket. Till slut kom jag hem, efter 40 minuter. Spännande, det där. Jag kom att tänka på en kille som jag träffade i somras på kolarveckan som berättade om när han skulle cykla hem därifrån en gång och var jättefull och tittade upp för att orientera sig mellan träden. Han cyklade av vägen några gånger.

Min kompis är helt otrolig att hålla reda på alla kändisar. Vi såg en snygg programledare som jag inte ens vet vad han heter, men det vet kompisen såklart, samt att han är ihop med Linda, 26 år, i Göteborg.

Idag hörde jag en man som hade varit på ett föredrag igår om risker med internet och ungdomar. Föreläsaren hade utgett sig för att vara en ung tjej och loggat in sig på en chat och det tog inte mer än tio sekunder förrän "hon" hade snuskgubbar efter sig. Den här mannen jag pratade med skämdes över manssläktet och ville inte vara med längre. Han funderade på att flytta till en avlägsen ö och odla potatis. Sedan undrade han varför vi så ofta delar in i manligt och kvinnligt. -Kan man inte dela in i häst- och hundägare eller vad som helst? Ja, det undrar man . Fast det är ändå rätt praktiskt att skilja på män och kvinnor ibland. Var kvalar jag in som fårägare annars? jag känner mig inte så representativ i min stadslägenhet.

B&B betyder inte Bed and Breakfast. Det betyder numera Bredband och Badrumsskåp. Vi har äntligen varit och hämtat badrumsskåpet som vi beställt för länge sedan men inte fått hem av olika anledningar. Sambon håller på att skruva ihop det nu men vi kan tyvärr inte sätta upp det ännu för vi har glömt att köpa stödben. De som finns att köpa till ser ganska fula ut så sambon ska nog snickra själv. Undrar hur länge man kan ha alla schampoflaskor och annat på golvet i köket utan att bli tokig? Kanske över helgen eftersom jag inte ska vara hemma, hehe...

Igår kväll var det någon som drunknade i ån precis utanför oss. Det kom ett larm vid tiotoden och vittnen hade hört en människa ropa på hjälp från vattnet i närheten av hembygdsparken. Sambon hörde sirener precis i den vevan men jag tänkte att det nog var någon äldre människa som var sjuk eller hade dött hemma som de skulle hämta. Inte för att de brukar köra med sirenerna på utanför oss, men man tänker ju inte att det ligger någon i vattnet. Otäckt!

Vi har fått nya modemet men har inte fått igång vare sig internet eller bredband hemma. Men snart, snart, snart, hoppas jag.

Veckans bokfemma hos http://worldofmalin.blogspot.com är serier. Först hade jag svårt att komma på bra serier men efter en stund blev det den här listan:

1. Maria Gripe. Skuggan över stenbänken. Fyra böcker i en fantastisk serie ungdomsböcker.
2. Dave Pelzer. Pojken som kallades det. Fyra böcker i en ruggig självbiografisk svit.
3. Astrid Lindgren. Emil i Lönneberga. Det finns två böcker till om Emil och då blir det en serie.
4. Marian Keyes. Vattenmelonen. Det har kommit fyra böcker om syskonen Walsh. Även fast de är fristående kallar jag det en serie.
5. Douglas Adams. Liftarens guide till galaxen. En trilogi på fem böcker. De här tyckte jag var skitroliga på högstadiet så de får vara med på listan.

När jag tagit hjälp av bibliotekets handbok Fortsättningsarbeten aktuella 1996 (den nyaste vi har på jobbet) så hittade jag på en lista med böcker-man-ska-ha-läst.

1. Vilhelm Moberg. Utvandrarna. Fyra böcker som är det bästa som finns om utvandringen till Amerika.
2. Per Anders Fogelström. Mina drömmars stad. Fem böcker som är det bästa som finns om Stockholm och inflyttningen dit.
3. Moa Martinson. Mor gifter sig. Fyra böcker om kvinnans villkor.
4. Elsie Johansson. Glasfåglarna. Tre böcker om en kvinnas uppväxt.
5. C.S. Lewis. Min morbror trollkarlen. Sju böcker om landet Narnia. Den här serien bryter totalt av mot de andra.

Jag börjar bli lite rädd för mig själv. Den här medicinen som jag börjat ta mot min vilja ska vara balanserande och stabiliserande och det låter ju bra, förutom att jag inte tycker att jag behöver den. Allt detta snack om att man ska ta medicin förebyggande skulle jag kunna acceptera om det inte vore för biverkningar och följder. Denna medicin ska vara snäll och inte ha några svåra biverkningar. Vad som händer är att jag nu, redan när jag står på 25 mg, blir piggare. Det låter inte som någon nackdel, men det fåniga är att jag ligger och är vaken ungefär mellan tre och fem varje natt, till ingen nytta. Om jag går upp till 150 mg som det är tänkt kommer jag säkert att vara vaken 29 timmar om dygnet och inte det minsta stabil... Nej, jag förstår inte varför jag ska hålla på och experimentera med tabletter när jag mår bra. Jag tycker att läkarna ska acceptera det och sätta in medicin vid behov.

Igår var vi hos en kollega till sambon och träffade deras belgiska gäster. Sedan var vi några som gick på Kung i baren. Vi var där till stängning och det var kul för det känns som att det var länge sedan jag var ute sent.

Vecka 6

* Läser: Att älska som en porrstjärna, en sedelärande berättelse av Jenna Jameson. Jag fick den här boken av en kollega som kom med några böcker som hon tänkte skänka till biblioteket. Just den här tyckte hon kanske inte var så lämplig, men hon frågade om jag ville ha den. Jag höll med, klart olämplig bok på gymnasiet, men jag kan läsa den. Jag blir nyfiken och provocerad och jag antar att det är det som är meningen, utöver att göra män (och kvinnor med för den delen) upphetsade. Hon har skrivit boken ihop med Neill Strauss, som även skrivit Spelet, som också retade upp mig. Jenna har en lite annorlunda syn på vad som är en fin flicka. Hon tycker själv att det inte är någon fara så länge hon bara snortar amfetamin och inte röker eller injicerar. Att ha sex framför kamera är inget hon har problem med. Det började som en hämnd mot en kille som var otrogen. Sedelärande vet jag inte, men om man undrar vad som kan röra sig i huvudet på en porrstjärna så får man veta det här. http://knuff.se/boecker

* Lyssnar på: Spökskepp med Staffan Hellstrand. CD från 2007. Hellstrand har en speciell röst och jag har det mesta han har gjort men ibland tröttnar jag lite. Nu var det länge sedan jag hörde något från honom så det är dags igen. Han har alltid bra texter, så även på denna platta. Här finns en duett med för mig okända Isabel De Lescano och en med Lars Winnerbäck. Trevligt.

* Veckans citat: Om det inte görs något åt invandringen så flyttar jag utomlands.
Sagt av Brigitte Bardot enligt Lilla idiotboken.

* Veckans händelse: Första deltävlingen i melodifestivalen i Göteborg på lördag. Jag är där!

Ambitiösa Malin har varje vecka Bokfemman här: http://worldofmalin.blogspot.com. Denna gång hakar jag på listan med fem favoriter av filmatiseringar av böcker. Jag väljer att tolka det som fem filmer som är bättre än böckerna.

1. Gremlins. Film och bok från 1984. Jag minns inte ens om jag har sett filmen men boken är sällsynt dålig och jag tror till och med att den skrevs efter filmen!

2. Gilbert Grape. Film från 1993. Bok från 1992. Det här är en av mina favoritfilmer. En för mig då okänd Leo Di Caprio gjorde en fantastisk tolkning av en utvecklingsstörd kille. En scen jag särskilt minns från filmen är när de lastat in mamman i bilen och hon är så fet så bilen lutar!

3. Forrest Gump. Film och bok från 1994. Mycket bra film med Tom Hanks som bärande del. Boken slätstruken.

4. Mitt Afrika. Film från 1985 efter boken Den afrikanska farmen från 1937. Jag har inte ens läst boken för den ser så trist ut, men filmen tyckte jag mycket om. Jag var bara elva år när jag såg den men den satte sig djupt i medvetandet. Ett roligt minne är att jag såg den med min bror och mitt under en sorglig scen viskade han till mig "Jag ska bara laga vattenpumpen, Gerd". Det var en sång från Macken som gick på TV då och en av huvudpersonerna (Klaus Maria Brandauer) var mycket lik en av gubbarna där.

5. Sagan om ringen. Film från 2001. Bok från 1959. Jag har bara läst den första delen  i trilogin och det var på högstadiet. Den var skittråkig men filmerna har jag sett allihopa och de är mäktiga.

Uppmärksamma läsare kanske undrar varför jag inte har skrivit något på flera dagar, sedan i tisdags faktiskt. Jag skrev ett inlägg i onsdags men datorn lade av och sedan dess har jag inte kommit in på Internet hemma. Då måste jag faktiskt stanna kvar efter arbetstid en fredag och råda bot på bloggabstinensen.

Igår var jag på konsert med Gunnel Mauritzson band. Det var uppfriskande så det var värt att ta sig hem i halv snöstorm efteråt. Gunnel själv sjunger folkvisor och säger kaffipaus och annat på goegullig gotländska, mannen på trummor ser ibland ut som Johan Rheborg när han är Percy, mannen på blås får säregna ljud i sitt instrument och han som spelar dragspel och cello har oerhört flinka fingrar. Hm, tänk om någon kunde spela sådär på min rygg?... Eh, jag har väl aldrig någonsin förr sett något sensuellt i dragspel?! Skickliga musiker, det där!